Läkemedelsbrist har blivit vanligare de senaste åren. Ansvaret för krisberedskapen är otydligt.
Läkemedlet litium är slut hos leverantören, rapporterar Sveriges Television (4/7 2019).
Även om det kan finnas kvar på enstaka apotek så råder det brist på läkemedlet, och leverantören meddelar att man på grund av problem med att få fram den verksamma substansen inte kommer att kunna leverera i normal takt förrän i augusti. Det kan få allvarliga konsekvenser eftersom litium är centralt i behandlingen av bipolär sjukdom.
Så hur kan livsviktiga mediciner plötsligt ta slut utan att det finns reservlager att ta från?
Socialminister Lena Hallengren (S) vill invänta den utredningen om beredskap inom hälso- och sjukvården som regeringen tillsatte i augusti 2018.
Tidigare hade statliga Apoteket AB ansvar för sådana lager, men i samband med avskaffandet av apoteksmonopolet 2009 togs uppgiften bort från bolaget. I stället ansvarar regionerna för läkemedelsförsörjningen, men utan att ha något uttalat ansvar för krisberedskap eller reservlager.
Både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har vissa lager, men bara av enstaka mediciner eller vacciner.
De senaste åren har läkemedelsbrist blivit vanligare. Det har fått vissa att peka på omregleringen av apoteksmarknaden som boven i dramat.
Det är dock en missriktad kritik. Att varken staten eller regionerna tagit på sig det fulla ansvaret för krisberedskapen är problemet, inte att apoteksmarknaden är konkurrensutsatt, eller att apotekskunder fått fler apotek och bättre öppettider.
Såväl Riksrevisionen som Socialstyrelsen har tidigare visat på problemen med krisberedskapen kring läkemedel, utan att det fattats några beslut som ändrar på situationen.
En rapport från Lunds universitet, beställd av Socialstyrelsen, föreslår en ny myndighet som får ansvar för läkemedelsförsörjningen.
Det går möjligen att diskutera om det måste skapas en ny myndighet för ändamålet. Varför kan inte Läkemedelsverket, Socialstyrelsen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) få den uppgiften? Det viktiga är att någon tydligt tilldelas ansvaret och samordnar arbetet.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger till SVT att hon vill invänta den utredningen om beredskap inom hälso- och sjukvården som regeringen tillsatte i augusti 2018.
Hjulen i den svenska statsförvaltningen snurrar alltså, och det finns gott hopp om att läkemedelsförsörjningen kommer att tryggas framåt.
Då återstår de akuta problemen där människor i behov av mediciner i sommar måste få hjälp. Det ansvaret ska regionerna ta.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån