Sverige anses ha ett av de bästa systemen i världen för elförsörjning.
Men underinvesteringar och kapacitetsbrist hotar allt från enskilda hushåll till konkurrenskraften i svensk industrin. Samtidigt vill regeringen reglera elmarknaden i en takt som just nu granskas av EU-kommissionen och som aktivt sätter stopp för aktörernas möjligheter att investera i framtidens elnät.
Vi Liberaler vill värna leveranssäkerheten och har för detta sökt stöd över partigränserna.
En av de mest akuta prioriteringarna för regeringen är infrastrukturen. Ett område är särskilt eftersatt om man jämför med övriga Europa – våra elnät. Ett investeringspaket på 150 miljarder kronor krävs, där någon måste investera om vi ska nå klimatmålen och fortsatt vara en ledande industrination.
Samtidigt behöver vi bygga drygt en halv miljon bostäder på kort tid, transportsektorn ska elektrifieras och en ny typ av elintensiv industri lockas till Sverige i form av exempelvis datahallar.
Något som kräver många nya elnät med hög kapacitet där det tidigare inte funnits något.
Vår verklighet pekar mot ett scenario där eltillgången är hotad. En rad aktörer har varnat för effektbrist i elnäten under årets kallare dagar.
Vår verklighet pekar mot ett scenario där eltillgången är hotad. En rad aktörer, med statliga Svenska Kraftnät i spetsen, har varnat för effektbrist i elnäten under årets kallare dagar.
Tyvärr utan större framgång. I vintras stängdes reaktorn Oskarshamn 1, Ringhals 2 står på tur i december och efter det väntar stängningen av Ringhals 1 under nästa år. Vad detta innebär är inte svårt att lista ut. Blickar vi söderut, till Tyskland, kan vi se ett misslyckat politiskt experiment som bidragit till ett ökat beroende av kol och gas.
För Liberalerna är tillgången till el året om en självklarhet. Sverige är i behov av ett energisystem som är fortsatt leveranssäkert. För det krävs stora investeringar i våra elnät. Det skulle ge Sverige möjligheten att skapa ett hållbart, digitaliserat och elektrifierat samhälle som kan växa, såväl på landsbygden som i våra expanderande storstäder.
Sverige har i dag ett av Europas äldsta nät. 35 procent av Sveriges elnät är 40 år eller äldre och behöver bytas ut. Trots det drev den rödgröna regeringen under den föregående mandatperioden fram regleringar som direkt försvårar möjligheterna att göra investeringar.
Sveriges agerande har nu uppmärksammats av EU-kommissionen.
Kommissionen kräver att tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna agerar oberoende, även vad gäller prissättningen av elen. Om regeringen inte har som mål att, likt Tyskland och Ungern, bötfällas av kommissionen, bör man dra tillbaka regleringarna och arbeta om regelverket.
Dels för att leva upp till elmarknadsdirektivets krav, dels för att Sverige inte ska dra på sig ännu ett vite och ett nytt överträdelseärende i EU.
Leveranssäkerheten och ett 100 procent fossilfritt energisystem är några av de viktigaste faktorerna för att vi ska nå målet om ett elektrifierat, digitaliserat och hållbart samhälle. Ett Sverige där både växande städer, en levande landsbygd och fossilfria transporter ryms.
Utformningen av nuvarande elnätsreglering riskerar att sätta krokben för dessa målsättningar genom att begränsa aktörers möjligheter att investera i elnäten.
Detta samtidigt som Liberalerna vill satsa på en framtida klimatsmart elförsörjning som vi kan vara stolta över.
Arman Teimouri (L), riksdagsledamot från Värmlands län och energipolitisk talesperson
Helena Gellerman (L), riksdagsledamot från Västra Götalands län och trafikpolitisk talesperson
Said Abdu, kandidat för Liberalerna till Europaparlamentet