Det går dåligt för grundskolorna i Skellefteå.
Skolan ska ju sträva efter att uppväga skillnader utifrån elevers bakgrund och förutsättningar. Alla elever ska ha möjlighet att lära sig det de behöver. En klassresa startar med att lyckas i skolan.
Tyvärr får inte eleverna i Skellefteå förutsättningar att göra den resan.
I fjol fick eleverna på alla skolor utom en lägre betyg än vad som kan förväntas utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det framgår av Skolverkets analysverktyg för lokala sambandsanalyser.
Årets analyser är inte klara ännu. Rimligen borde siffrorna förbättras en aning eftersom meritvärdena ökat något,men fortfarande är16 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna inte behöriga till något gymnasieprogram när de lämnar grundskolan.
Inte nog med att studieresultaten är låga, ekonomin är också usel. Det råder köpstopp i grundskolorna och prognoserna pekar mot ett underskott på 35 miljoner kronor vid årets slut. Trots ett extra anslag på 60 miljoner kronor.
Den dåliga ekonomin och de svaga studieresultaten är en följd av många års dålig skolpolitik i kommunen.
Den dåliga ekonomin och de svaga studieresultaten är en följd av många års dålig skolpolitik i kommunen. Socialdemokraterna har inte prioriterat elevernas skolgång. Anslagen till skolorna har ökat varje år, men detta har främst gått till lokalkostnader. Även i år ökar lokalkostnadernas andel av skolverksamheten. Själva undervisningens andel minskar.
Samtidigt som grundskolan befinner sig i detta svåra läge genomförsett tveksamt experiment. Steg ett är redan påbörjat – Morö Backe skola. Steg två startar nästa läsår – Floraskolan.
Båda dessa skolor bygger på idén att det finns en vinning i att inte ha vanliga klasser, klassrum och lektioner. Projekt, arbetsgrupper och elevers eget kunskapssökande är ledord.
Denna typ av experiment har testats förut i Sverige och misslyckats. Ett exempel är Färila skola 2000 där en satsning på en skola för informationssamhället var ambitionen. Det visade sig dock att elevernas betyg sjönk snabbt när de nya idéerna infördes. Färila använder i dag mer traditionella undervisningsformer.
Svaga studieresultat och dålig ekonomi kombinerat med osäkra experiment bådar inte gott.
Nu är det dags för kommunens skolpolitiker, med Socialdemokraternas Fredrik Stenberg i spetsen, att visa ledarskap.
Jag och många med mig undrar om Socialdemokraterna är villiga att leda skolan för elevernas bästa.
Våra barn och ungdomar förtjänar chansen att överträffa allas förväntningar. Även i Skellefteås skolor borde klassresorna starta i klassrummen.
Andreas Westerberg, fil lic, ämneslärare och tidigare liberal kommunpolitiker