Vuxna ska jobba, inte plugga

Krönika. En universitetsexamen vid 25 gynnar både den egna och den offentliga ekonomin.

FOTO: TOR JOHNSSON/SVD/TT Foto: Tor Johnsson/SvD/TT.

FOTO: TOR JOHNSSON/SVD/TT Foto: Tor Johnsson/SvD/TT.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2015-10-29 04:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Arbetslivet ställer allt högre krav på förkunskaper.

Därför måste unga studera mer än tidigare innan de kan stämpla in på kontoret.

Däremot kräver få yrken 23 år i skolbänken, vilket betyder att det är orimligt att den genomsnittliga examensåldern från svenska universitet och högskolor är 29,7 år – näst högst i OECD.

Det skriver ekonomerna Eva Adolphson och Annika Creutzer på DN Debatt. (27/10 2015)

Den höga åldern är inte bara ett problem för den enskilde, som får sämre pension och livsinkomst, även om hen kan ha arbetat med ett mindre kvalificerat jobb innan universitetsstarten.

Varje år i skolan är ett förlorat år på arbetsmarknaden och lika gärna som att förlänga arbetslivet i slutet – genom höjd pensionsålder – kan ett land som behöver fler arbetade timmar förlänga det i början.

En universitetsexamen vid 25 års ålder innebär fler år i yrkeslivet, jämfört med den som skriver sista tentan vid 30, vilket gynnar både den egna och den offentliga ekonomin.

Det betyder inte att vi ska slopa möjligheterna att studera på komvux eller att omskola sig mitt i livet. Däremot bör vi möjliggöra en snabbare studietakt och skapa starkare incitament att ta examen i unga år, exempelvis genom att strypa det långa sommarlovet, premiera dem som börjar studera direkt efter gymnasiet, skriva ner studielånet för studenter som tar examen i tid och ge bättre information om de olika högskoleutbildningarna redan i högstadiet.

Det senare för att minska antalet avhopp och omval: Ju mer genomtänka studievalen är, desto färre riskerar att välja ”fel” utbildning, vilket ökar genomströmningen.

För att åstadkomma detta föreslår Eva Adolphson och Annika Creutzer att regeringen inte bara ska analysera pensionsåldern, utan även tillsätta en inträdesåldersutredning.

Det är ingen dum idé.

De flesta föredrar att börja karriären vid 25, framför att avsluta den vid 75.

Susanne Nyström

ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Lika gärna som att förlänga arbetslivet i slutet kan ett land som behöver fler arbetade timmar förlänga det i början.

FOTO: TOR JOHNSSON/SVD/TT Foto: Tor Johnsson/SvD/TT.
FOTO: TOR JOHNSSON/SVD/TT Foto: Tor Johnsson/SvD/TT.
Läs mer om