Bör en vision vara realistisk?
Klarar Skellefteå av en kraftigt ökad andel äldre framöver även om vi inte når 80 000 invånare?
Befolkningsutvecklingen är en av våra stora utmaningar. Mycket talar för att den urbanisering vi sett de senaste åren fortsätter. Storstäderna och ”vissa arbetspendlingsorter” växer, de flesta av de övriga minskar.
Skellefteås befolkning har inte ökat sedan början av 1970-talet. Vi har haft, och kommer även fortsättningsvis att ha, ett födelseunderskott på kanske 100–200 personer per år. Visionen om 80 000 invånare bygger i stora drag på ett positivt inflyttningsnetto på flera hundra personer per år.
Den enda möjligheten att nå 80 000 invånare är enligt min uppfattning att vi har en kraftig tillväxt i antalet jobb. Hur ser dessa förutsättningar ut?
Vi har skattefinansierade jobb inom kommun och landsting, vars utveckling i hög grad hänger samman med om vi växer eller inte. Vi har jobb finansierade av staten, med osäker prognos. Här ser vi stora skillnader. Bara stöd till universitet ger Umeå cirka 4 300 jobb och 34 000 studenter, Skellefteå cirka 100 jobb och 700 studenter.
Nettoeffekten av att offentliga jobb blir privata, är snarare negativ.
Den privata arbetsmarknaden är tudelad med en del som endast har Skelleftebor som kunder. Dessa jobb växer främst då kommunens befolkning ökar. Det gäller allt från bilverkstäder och frisörer till matbutiker.
Den andra delen har kunder utanför kommungränsen. En utmaning för tillväxt är att dessa tillverkande företag och tjänsteföretag mår bra och växer. En annan är att få fram nya företag med kunder utanför kommunen. Det är så vi får in nya pengar.
Anställda i dessa företag bidrar genom skatt till kommun och landsting, de använder nästan hela lönen till mat, kläder och byggmaterial, och bidrar på så sätt till fler lokala jobb.
Dock, detta är tufft. De senaste åren har utvecklingen varit negativ. Industrin i Skellefteå har minskat antalet anställda med 1 300–1 500 personer sedan krisen 2008–2009. Nya företag kompenserar inte minskningen hos äldre dito.
Hur dessa företags konkurrenskraft kan stärkas så att de anställer fler, hur nya kan växa fram eller etableras är de viktigaste frågorna när vi diskuterar befolkningstillväxt.
Det handlar bland annat om utbildningssystemen, om att få tag på personal med tillräcklig kompetens, om infrastruktur, om export- och innovationsstöd och samarbete i en vid mening, exempelvis mellan högskolan, forskningen och företagen.
Att mäta framgång i befolkningsutveckling blir tufft.
Utmaningen är att klara av finansieringen av ett bra samhälle trots ökad andel äldre.
En kommun med stark ekonomi, bra att leva i även 2030, bör vara komplement till de 80 000 invånarna.
Per Lindbäck
tidigare ombudsman för IF Metall
En kommun med stark ekonomi, bra att leva i även 2030, bör vara komplement till de 80 000 invånarna.