I april klubbade riksdagen igenom att danstillståndet ska avskaffas.
Det var verkligen på tiden. Men danstillståndet utgör bara toppen av det isberg som regelbördan innebär för svenska företag. Och i motsats till Arktis isberg växer den svenska regelbördan för varje år som går.
Kostnaderna för att anställa och växa är också för höga.
Sammantaget är det en skadlig kombination för Sverige.
Så hur illa är det egentligen?
Jo, svenska företagare utsätts i dag för fler och krångligare regler än den genomsnittlige företagaren i OECD-området.
En undersökning från Näringslivets regelnämnd från 2015 visar dessutom att reglerna blivit ännu krångligare. Nästan var tredje företagsledare ansåg att reglerna blivit krångligare under 2015 medan försumbara tre procent tyckte att regelverket blivit enklare.
När det gäller kostnaderna för att anställa talar siffrorna sitt tydliga språk. Bara var tredje småföretag vill växa genom att anställa.
Med andra ord: Sveriges småföretagare tycker att det är för dyrt, för riskfyllt och för krångligt att ha anställda. Så var går det då fel?
Först och främst verkar en ständig jakt på trygghet och rättssäkerhet sätta krokben för sig själv. Kraven på dem som deltar i offentliga upphandlingar är snart så hårda att ytterst få småföretagare orkar eller kan ställa upp.
Om bara upphandlingsproffsen lägger bud kan staten då verkligen vara säker på att skattebetalarna får bästa möjliga valuta för pengarna?
Har inte själva syftet med upphandlingsförfarandet gått om intet?
Samma sak är det med den alltid lika aktuella Lagen om anställningsskydd. Här prioriteras de anställdas trygghet så högt att många aldrig ens får chansen att bli anställda. Hur kontraproduktivt är inte det?
Att lätta upp dessa regler skulle göra det enklare att säga upp människor, men det skulle också minska motståndet mot att anställa.
Anställningstrygghet är i sig inte av ondo, men en rörligare arbetsmarknad är en mer effektiv arbetsmarknad. Dessutom är det en lyckligare arbetsmarknad, en där det är lättare för arbetsgivare att hitta rätt kompetens och lättare för arbetstagare att byta väg och tänka om.
Småföretagarnas riksförbund sitter i styrelsen för Näringslivets regelnämnd. På ett sätt är det synd att en sådan nämnd ska behövas. Men det gör den i allra högsta grad. I Sverige finns det i dag cirka 1 200 lagar, 2 100 regeringsförordningar och uppskattningsvis 8 100 myndighetsföreskrifter och så kallade ”allmänna råd”.
Tillsammans arbetar vi inom Näringslivets regelnämnd för att skapa enklare och mer kostnadseffektiva regelverk för svenska företag. Nu är det dags att beslutsfattarna tar det här på allvar och en gång för alla inser att fler, krångligare och kostsamma regler inte är vägen framåt. Det här är vad som måste göras:
- Sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda bör slopas. Det är oerhört viktigt för att småföretagare ska våga anställa.
- Den allmänna löneskatten bör avskaffas för samma företag. Det sänker kostnaden för att anställa och gör att fler företag vågar växa.
- Vi bör dessutom införa en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning med lärlingslön. Två år i rad har vi i Småföretagarnas riksförbund intervjuat 2 000 småföretagare och svaret är detsamma varje år. Lärlingsutbildningar skulle skapa 36 000 nya arbetstillfällen.
Småföretagarnas riksförbund och Näringslivets regelnämnd har många fler konkreta förslag på hur man kan gynna de entreprenörer som redan i dag står för fyra av fem nyanställningar. Alla förslag bygger på samma grundtes; att sluta göra det dyrare och mer komplicerat för de företag som driver Sverige framåt.
Det kan väl inte vara så krångligt?
Leif Svensson