Debatt: Vi står för öppenhet i en polariserad tid

Replik på Andreas Löwenhööks (M), oppositionsråd Skellefteå kommun, och Charlotta Enqvists, gruppledare för Kristdemokraterna Skellefteå kommun, replik ”Skellefteå ska inte finansiera extremism”, publicerad i Norran och på norran.se tisdagen den 19 november 2019.

Folkbildningsrådet och Erik Amnå, professor i statskunskap, är rimligen de aktörer som har störst inblick i Ibn Rushds verksamhet. Det är därför tråkigt att Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå kommun, och Charlotta Enqvist, gruppledare för Kristdemokraterna, ifrågasätter deras slutsatser efter Amnås omfattande och sakliga genomlysning av Ibn Rushd.

Slutsatserna kan sammanfattas i att Ibn Rushd gör en viktig samhällsinsats – även om vi också har viktiga utvecklingsområden.

Vi är ett studieförbund som arbetar med folkbildning. Inte minst gör vi det bland nyanlända, utrikesfödda och personer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Grupper som måste kunna delta i samhället för att demokratin ska vara fullständig.

Som folkbildningsaktör tror vi på inkludering, livslångt lärande och trygga rum som en språngbräda för integration. Det tål att upprepas att många av dem vi når ut till är ganska nya i Sverige. Vi möter dem där de är och står fast i vår tro på att såväl individer som föreningar kan göra bildnings- och demokratiresor.

I stället för att se potential och välkomna att en mångfald av röster får ta plats i samhället ropas det i dag allt oftare efter assimilering. Man stänger dörrar, sprider alternativa fakta och framställer minoriteter som ett polariserande hot. Det lär bidra till växande extremism och att parallellsamhällen skapas. Som motvikt står folkbildningen för engagemang och delaktighet.

I Erik Amnås studie förs en intressant diskussion om att folkbildningen är en form av demokratiarbete som bör tillåtas vara i konstant utveckling.

Samhället behöver öppenhet och samtal även kring de riktigt svåra frågorna.

Det måste få finnas en stor öppenhet och företrädare för olika uppfattningar måste få samtala med varandra. Demokratistöd till folkbildning beskrivs som ”ett högriskprojekt” där det snarare handlar om att hantera och lära sig av de risker som uppstår än att helt undvika dem. I den andan vill vi verka.

Antisemitism och andra rasistiska uttryck är oacceptabla. Inom vår organisation råder nolltolerans och vi har strikta rutiner för att förhindra att personer med dessa åsikter bjuds in till våra arrangemang. Samtidigt kommer folkbildningen alltid att bjuda på en del svåra avvägningssituationer. I dessa är vår viktigaste uppgift att se bildningspotential och på samma gång stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Vid varje bildningstillfälle frågar vi oss hur vi kan ta chansen att inkludera fler i demokratin och i kampen för allas lika värde och rättigheter. Vi är en ung organisation, under utveckling och lärande, och under resans gång har det hänt att vi gjort fel. Samtal har blivit för ensidiga och researchrutiner har fallerat.

Men vi blir ständigt bättre och vi är övertygade om att vårt mod behövs. Samhället behöver öppenhet och samtal även kring de riktigt svåra frågorna.

Hedersförtryck och hedersrelaterat våld är ett förkastligt fenomen och det har aldrig varit vår avsikt att misstänkliggöra arbetet mot detta. Tvärtom har vi sökt samarbeten för att kunna delta mer aktivt i kampen och i vår drar vi i gång en satsning för att öka kunskaperna internt.

Samtidigt går det inte att blunda för att debatten om hederskulturen i många fall tagit sig islamofoba uttryck. I stället för att tala om patriarkala och kulturella strukturer har man i dessa fall pekat ut islam som grund för förtrycket, och det måste vi som folkbildningsorganisation kunna lyfta. För våldet och förtrycket har inget med religionen islam att göra.

I en polariserad tid tror vi på fakta och på att låta världen vara så komplicerad som den faktiskt är. Erik Amnås studie slår fast att individer hos oss inspirerats av Muslimska brödraskapet, precis som av andra ideologier, men att en organisatorisk koppling inte finns.

Forskaren Aje Carlbom, som varit med och skrivit de rapporter som Andreas Löwenhöök och Charlotta Enqvist refererar till, backar själv från sina anklagelser när han intervjuas av Amnå. Hans kollega Magnus Ranstorp medger även han i studien att han inte är särskilt oroad över Muslimska brödraskapet även om ”det kanske låter så på Twitter.”

I verkliga samtal finns kraft. Vi bjuder gärna in Löwenhöök och Enqvist till samtal om hur vi gemensamt kan göra Skellefteå kommun bättre.

Alve Högman, förbundschef Ibn Rushd

Maha Alhaddad, verksamhetsledare Ibn Rushd distrikt Norra