Det har gått ett år sedan #metoo startade.
Det började med några modiga kvinnor som stod upp, som stod på sig och stod starka. De vägrade att vara tysta om de sexuella trakasserier och övergrepp som de utsatts för. De vägrade att acceptera den tystnadskultur som finns kring sexuella trakasserier. De följdes av fler kvinnor, sedan av ännu fler.
Det blev som en våg av kvinnokraft som sa ifrån mot alla de män som utsatt kvinnor för sexuella trakasserier och övergrepp och mot alla som tysta sett på.
I Sverige fick #metoo en enorm genomslagskraft med uppror i alla samhällssektorer. Kulturarbetare, journalister, politiker från olika partier och elever var några av de grupper som visade att sexuella trakasserier finns överallt där vi verkar, och att nu får det vara nog.
Styrkan i detta var enorm.
#metoo har präglat den politiska debatten i år. Något som också återspeglats i politiska förslag.
I Sverige fick #metoo en enorm genomslagskraft med uppror i alla samhällssektorer.
Redan innan #metoo hade den dåvarande S-ledda regeringen tagit initiativ för att stärka kvinnor och förebygga mäns våld mot kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten hade inrättats, en tioårig strategi mot mäns våld mot kvinnor hade antagits och arbetet med en ny sexualbrottslag, den så kallade samtyckeslagen, var i sitt slutskede.
2018 presenterade den S-ledda regeringen en rad initiativ för att stärka arbetet mot sexuella trakasserier i skolan, inom rättsväsendet, på arbetsplatser och inom socialtjänsten.
De är viktigt, men det får inte stanna vid det. Vi måste se till att stärka tjejer och kvinnor i skolan och på arbetsplatser så att steget att anmäla blir mindre. Vi måste se till att arbetsgivare och lärare har kompetens att ta sig an problemen när de uppstår, men också bygga en kultur där de inte gör det.
#metoo satte fokus på ojämställdheten och orättvisan i vardagen, på hur kvinnor utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatser, i skolan och i föreningslivet. #metoo visade att detta sker i hela samhället. Det visade att vi måste göra mer, att arbetet med att bryta den tystnadskultur som finns kring sexuella trakasserier aldrig får upphöra.
Vi måste se till att vi fortsätter att ta steg mot jämställdhet, som vi gjort genom exempelvis en ny sexualbrottslag och satsningar på kvinnojourer.
Vi måste ständigt motarbeta de krafter som vill begränsa kvinnors rättigheter, till exempel genom begränsad aborträtt som Sverigedemokraterna vill.
2018 står kampen fortfarande mellan dem som vill stärka kvinnors rätt och dem som vill begränsa den.
Vi har gjort vårt val, och vi kommer aldrig att låta Sverigedemokraternas kvinnosyn få inflytande över svensk politik.
Vi socialdemokrater vill ge alla tjejer och kvinnor som tog steget och talade ut den tyngd deras berättelser förtjänar.
Deras mod står för alltid inskrivet i vår historia, och deras mod ska förvaltas.
Lena Hallengren (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister i den förra regeringen
Åsa Karlsson (S), riksdagsledamot från Västerbottens län