Varje morgon, kväll, natt – julafton som midsommarafton jobbar vi på.
Vi tar hand om gamla och sjuka, serverar mat, städar och skjutsar till jobbet.
Vi skapar trygghet i förskolan och släcker bränder.
Vissa kallar oss välfärdens hjältar, utan oss stannar Sverige.
Ändå blir arbetsvillkoren allt sämre. Ständiga nedskärningar ger mer stress och press i välfärden.
Allt färre förväntas göra allt mer på allt kortare tid. Det drabbar hela samhället. Kvinnorna är de största förlorarna.
80 procent av landets kommunalare är kvinnor. Välfärdsproffs som älskar sina jobb, men som inte får förutsättningar att utföra arbetet som de vill, som förvägras rätten till heltid, tvingas till delade turer och har osäkra anställningar och som efter ett helt yrkesliv får sämst pension.
Kommunals kamp för bättre villkor syns i regeringens vårbudget. Fler kan anställas inom äldreomsorgen. Det skulle kunna innebära 2 500 nya undersköterskor 2015 och 5 000 nya 2016 – en början på en upprustning av välfärden.
De stora skattesänkningarna har inneburit 100 000 färre tjänster i välfärden sedan 1990-talet. Nu kan politikerna göra skillnad. Välj bort visstidsanställningar, avskaffa delade turer och ge förutsättningar för bättre schemaläggning för dem som jobbar inom vård och omsorg. Det gynnar både tillväxt och produktivitet.
Arbetsgivare i kommuner och landsting måste skriva ett nationellt avtal med Kommunal om heltid. Det ser vi fram emot att få skriva under.
Lika viktigt är att lönegapet inte blir större mellan män och kvinnor utan tvärtom minskar. Vi måste i kommande avtalsrörelser få större löneökningar än de mansdominerade yrkena.
Är det så att mansdominerade yrken bidrar mer till välfärden än de kvinnodominerade?
Detta är en tankevurpa eftersom resonemanget går utmärkt att vända på.
Välfärden är lika viktig för tillväxten som tillväxten är för välfärden. Att Sverige har en fungerande skola, vård och omsorg är förutsättningen för att en industriarbetare överhuvudtaget ska kunna gå till jobbet om dagarna.
Någon måste ta hand om verkstadsarbetaren när han går sönder och behöver lagas – det gör undersköterskan.
Ändå lönediskrimineras hon i förhållande till honom.
Kommunalarna är välfärdens hjältar som behöver förbättrade arbetsvillkor, så är det bara.
Eva Olofsson
ordförande Kommunal Västerbotten
Allt färre förväntas göra allt mer på allt kortare tid.