Polisen har inte en kris – utan flera.
Rikspolischefen Dan Eliassons svaga ledarskap, en påfrestande omorganisering och personalbrist är olika delar av myndighetens problem. Att byta ut Eliasson och tillsätta en mer kompetent person må vara en pusselbit, men det är inte någon universalmedicin. Trycket på poliskåren kommer inte att minska med en ny chef.
Avhoppen från polisen har ökat med 456 procent mellan 2010 och 2016, enligt Aftonbladet (9/3 2016). Allt färre måste göra allt mer. Den pressade situationen har lett till att grova brott läggs på hög och att anmälningar som rör mindre allvarlig kriminalitet förpassas till papperskorgen.
I somras föreslog regeringens utredare att begåvnings- och personlighetstesterna för sökande till polisutbildningen ska slopas. På så vis skulle poliskåren kunna växa, och enligt utredaren skulle det också göra polisutbildningen mer lik andra högskoleutbildningar.
Men det är ett dumt förslag, och sågas nu av flera remissinstanser.
”Rekryteringsmyndigheten anser att det är mycket viktigt att urvalet mot polisutbildningen och yrket håller hög kvalitet”, lyder ett svar.
Polisyrket är inte vilket yrke som helst. Poliser representerar våldsmonopolet. Har man rätt att fysiskt gripa in mot människor som inte gör som man säger finns det vissa personlighetsdrag som inte är önskvärda. Personer med en aggressiv läggning som lätt brusar upp är ett typexempel på individer som inte bör bli poliser.
”Farbror blå” ska givetvis inte vara en mjukis. Men om polishögskolorna börjar rekrytera diverse smyggangsters riskerar vi i framtiden att få en poliskår där det förekommer övervåld, rasism och fel- bedömningar. Varför locka personer som inte skulle passera de nuvarande testerna?
Gymnasiebetyg, som utredaren anser bör väga tyngre, är ingen garant för lämplighet. Polisyrket är i huvudsak en yrkesutbildning och det finns ingen poäng med att akademisera det.
Sänkta krav kanske leder till att man kan fylla ut platser, men det betyder inte att den operativa förmågan blir bättre. Precis som med andra jobb där det råder brist måste man locka kompetenta personer med bra arbetsvillkor.
Det betyder att det kommer att kosta mer. Men långsiktigt tjänar samhället på att polisen består av kompetenta personer som trivs med sitt jobb.
Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån