Det finns gott om väljare som är säkra på sin sak. Som redan i tidiga ungdomsår funnit sitt parti och troget röstar på det i val efter val.
Att byta parti är alltså otänkbart och man kan därmed på goda grunder anta att dessa väljare är ganska lyckliga. De behöver inte grubbla över om siffror och löften som partierna presenterar under valrörelsen är någotsånär pålitliga.
Annorlunda är det för de osäkra väljarna. Varje dag dyker det upp nya siffror och nya vallöften som de måste, eller i alla fall borde, ta ställning till. Vilka löften eller vilka siffror ska de tro på?
För ett tag sedan hävdade till exempel Konjunkturinstitutet att skattehöjningar i storleksklassen 100 miljarder kronor behövs om det så kallade överskottsmålet ska kunna nås till 2018 och välfärden inte ska försämras.
Men resonemanget underkändes helt av både statsminister Fredrik Reinfeldt och S-ledare Stefan Löfven. En sådan skattehöjning skulle lägga en rejält blöt filt över svensk ekonomi och är därför svår att förena med att med att Sverige ska ha stark konkurrenskraft menade politikerna.
Så, vem ska man tro på?
I det här fallet var det dock lätt, sa en nationalekonom. Konjunkturinstitutet räknar mycket bättre och har inga politiska filter.
Ett annat exempel: I Stockholm är Bromma flygplats fortfarande en stor stridsfråga. Moderaterna är ett av de partier som vill ha kvar flygplatsen. Miljöpartiet är emot.
Bengt Enqvist
tidigare redaktionschef på Norran