Att svara på frågan vem som har ansvaret för hälso- och sjukvården i Västerbotten är tämligen enkelt, det är våra folkvalda politiker och de beslutsfattande tjänstemännen.
Att svara på frågan vem som tar ansvaret är inte lika lätt. Tjänstemännen skyller på politikerna, landstingsrådet Peter Olofsson (S) på ekonomin och oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) håller med.
Alltså är det ingen som ansvarar för kompetensförsörjningen.
Däremellan står alla som behöver vård.
Dagens hälso- och sjukvård är komplex. Avancerad vård bedrivs för att vi på bästa sätt ska kunna hjälpa Sveriges befolkning att må så bra som möjligt. För att lyckas med detta är det många olika professioner med unik och specifik kunskap som behövs.
I Västerbottens läns landsting har man beslutat att konvertera 12 tjänster från legitimerade biomedicinska analytiker till medicinska biologer. Detta kan innebära att en molekylär biolog eller biomedicinare granskar dina prover. Hur kan du då veta att just ditt cellprov, vävnadsprov, urinprov eller blodprov blir rätt analyserat?
Om det är en legitimerad biomedicinsk analytiker som gör det kan du känna dig trygg. De har en gedigen utbildning som täcker hela analyskedjan från förberedning och provtagning till analys/undersökning och svar.
Den legitimerade biomedicinska analytikern har ett samhällsansvar då det gäller säkerställande av kvalitet och patientsäkerhet som medicinska biologer saknar. Detta gör att vi som medborgare kan känna oss trygga på samma sätt som när vi träffar andra yrkeskategorier med legitimation, som läkare och sjuksköterskor.
70 procent av alla diagnoser som ställs föranleder olika prover. Dessa prover har analyserats av en legitimerad biomedicinsk analytiker. Provsvaret avgör vilken medicinsk och/eller kirurgisk behandling som behövs för att bota eller lindra din sjukdom.
När arbetsgivaren nu har för avsikt att konvertera dessa tolv tjänster till medicinska biologer har Vårdförbundet reagerat kraftfullt.
Vi bevakar inte våra positioner utan kvaliteten i vården. Det vi reagerar så starkt på är att inga beslutsfattare tar ansvar för detta agerande.
Tjänstemännen skyller på bristen på legitimerade biomedicinska analytiker, politiker tillhörande både majoritet och minoritet menar att detta beror på det ekonomiska läge som landstinget befinner sig i och ger tjänstemännen frihet att agera utifrån det.
Vårdförbundet anser att alla politiker, oavsett partitillhörighet, bör kunna se vad som väntar på lite längre sikt. Det är deras ansvar att se hur kompetensförsörjningen ser ut om fem–tio år.
Redan för många år sedan slog Vårdförbundet larm om att det kommer att råda brist på legitimerade biomedicinska analytiker. Nu är vi där, där Vårdförbundet befarade att vi skulle hamna. Förutom Liberalerna i landstinget, som skrivit en interpellation i ämnet, saknar vi stöd och medhåll från beslutsfattarna.
När landstinget nu står inför faktum tas panikåtgärder fram för att lösa den brist som råder. Vi vet att det 2030 kommer att saknas cirka 7 000 biomedicinska analytiker och vi vet att cirka 70 procent av dem som i dag är yrkesverksamma är 45 år eller äldre.
Vi kan dock inte acceptera ovanstående fakta som godtagbara anledningar till att sänka kraven på en god hälso- och sjukvård. Vårdförbundet har följande konkreta förslag på hur vi ska säkra kompetensförsörjningen avseende biomedicinska analytiker och med det få bra kvalitet i svensk hälso- och sjukvård.
- Bättre villkor för legitimerade biomedicinska analytiker som gör yrket mer attraktivt.
- Strukturerad yrkesintroduktion där nya i yrket får möjlighet till mentor/handledare och på så vis stannar kvar i yrket.
- Bättre möjligheter till karriärutveckling. Vården och tekniken på våra laboratorier utvecklas och blir mer och mer avancerad. Det behövs en specialistutbildning.
- Högre lön.
Vårdförbundet strider inte för positioner utan för kvalitet.
Låt oss som söker vård mötas av rätt kompetens på rätt plats.
Utan analys ingen diagnos – utan diagnos ingen behandling.
Jenny Olsson