I stället för att göra det enklare och tryggare försvårar regeringen för Sveriges småföretagare.
Växastödet ger helt fel signaler och kan till och med leda till att små företag slås ut.
Småföretagarna, den grupp i samhället som skapar fyra av fem nya jobb, får bara småsmulor i regeringens höstbudget. Det kan tyckas positivt att regeringen med det nya växastödet sänker arbetsgivaravgiften från 31,42 till 10,21 procent för egenföretagare som anställer sin första medarbetare.
Men det gäller bara under ett år.
Det andra året kommer verkligheten i kapp företagaren igen. Höjda arbetsgivaravgifter, ett sjuklöneansvar på två veckor, även om den anställde råkat ut för olyckan på fritiden, kostnader för en ersättare och tid för att sätta in denne i arbetet.
Det kan gå riktigt illa om företaget får ekonomiska problem eftersom den som driver en enskild firma alltid är personligt ansvarig.
Regeringen kallar denna kortsiktiga åtgärd för växastöd. Men frågan är om det är ett stöd för företagare som driver sin verksamhet i form av en enskild firma.
Och varför omfattas inte företagare med aktiebolag? Den som driver ett aktiebolag är inte personligt ansvarig.
Det finns många frågetecken kring växastödet.
Det fanns ett enda konkret förslag till förbättringar för nystartade företag i socialförsäkringsutredningen som presenterades för ett och ett halvt år sedan. Nämligen att företagare som startar aktiebolag ska få en lika trygg start i sjukförsäkringen som den som startar en enskild firma.
Småföretagarna hade förväntat sig att det förslaget skulle ingå i regeringens höstbudget.
Dagens regelverk tillåter nystartade företagare med enskild firma att under två år beräkna sin inkomst efter vad en anställd har i samma bransch. Det betyder att företagaren får lika hög sjukpenning som en anställd.
Men det här gäller inte nystartade företagare med aktiebolag. Kan företagaren inte ta ut tillräckligt hög lön, vilket är så gott som omöjligt vid starten, blir det noll kronor i sjukpenning. Hur kan det vara möjligt att två individer som startar företag, den ena en enskild firma och den andra aktiebolag, har så olika villkor i sjukförsäkringen?
Det här påverkar i sin tur föräldrapenningen eftersom den beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid hög sjukpenninggrundande inkomst, vilket den får som driver en enskild firma, kan föräldrapenningen bli 942 kronor per dag, medan den som driver aktiebolag endast får 250 kronor.
Frågan är hur många som blir informerade om det här när de startar ett företag?
Tyvärr har många ramlat igenom det glesmaskiga sociala skyddsnätet och fler kommer att göra det.
Vari ligger rättvisan i att en viss grupp nystartade företagare ska omfattas av en trygg sjuk- och föräldraförsäkring medan en annan grupp utestängs?
Leif Svensson