Vi som brukar jorden har ett ansvar för att vårda och säkerställa landets vattenresurser.
Samtidigt måste det vara möjligt för Sveriges bönder att på ett hållbart och lönsamt sätt bedriva jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk.
Vägen till ett effektivt lantbruk, och ett skyddande av våra vatten, går genom enkla styrmedel där ansvaret fördelas. Inte tvärtom, genom ökade regler och begränsningar, som drabbar enskilda företagare och boende på landsbygden.
Åtgärder som påverkar tillgången på samhällsviktig åkermark i landet bör därför beslutas av politiker som kan väga samhällsmålen.
I våras lämnade LRF svar till Vattenmyndigheternas förslag till nytt åtgärdsprogram om hur svenskt vatten ska förbättras. Ett vattendirektiv där politiken inte har varit inblandad.
Förslagen bygger på många faktafel och åtgärderna är ofta kostsamma – men ändå ineffektiva. De faktiska åtgärderna mot fosforläckage från åkermark, enskilda avlopp och småskalig vattenkraft, som myndigheterna anser ska genomföras, riktar sig framförallt mot enskilda människor och företagare på landsbygden.
Det gäller åtgärder i miljardklassen som ger tveksam nytta och som jordbruket får ta hela räkningen för.
Sveriges bönder har under lång tid genomfört flertalet åtgärder för att förbättra vattenmiljön i landet.
Vi ska ha vattenvård som skyddar allt vatten. Men lösningen måste vara samexistens mellan vattenskydd och produktion av livsmedel, bioenergi och skogsråvaror.
Därför är det problematiskt att Vattenmyndigheternas förslag helt saknar politisk förankring i en fråga som i allra högsta grad gäller samhällnyttiga verksamheter som dessa.
För att tydligt markera att både rent vatten och hållbar matproduktion är frågor som kräver nationellt ansvar anser LRF att regeringen bör besluta i vattenfrågorna. Det är viktigt att politiken tar en permanent roll där det löpande förs en dialog om finansiering och avvägningar.
Annars är risken att man låter bönderna ta hela ansvaret för att skydda våra gemensamma vattenresurser och på så vis äventyrar lantbrukets konkurrenskraft.
Ett genomförande av förslagen får inte leda till att vi minskar Sveriges livsmedelsproduktion och exporterar miljöproblemen till länder som ofta har sämre förutsättningar ur miljö- och djurskyddsynpunkt.
Vattenvård måste gå hand i hand med en levande landsbygd.
Helena Jonsson
förbundsordförande LRF
Arne Lindström
ordförande LRF Västerbotten
Det är problematiskt att Vattenmyndigheternas förslag saknar politisk förankring i en fråga som i allra högsta grad gäller samhällnyttiga verksamheter.