För länge sedan fanns det ett statligt verk i Sverige, Vattenfall, som hade till uppgift att förse oss med energi.
För 25 år sedan beslöt riksdagen att de statliga verken ska bli affärsmässiga och ge sig ut på marknaden och tjäna pengar. De politiskt tillsatta styrelserna ersattes av förmodat smarta affärsmän och styrelseproffs. Företagen ombildades till aktiebolag och började göra affärer, så småningom allt större affärer.
I dag, 25 år senare, står det klart att den här affärsmässigheten under de senaste åren har lett till nedskrivningar på 120 miljarder kronor för Vattenfall, det allra mesta genom misslyckade satsningar på brunkol, stenkol, kärnkraft och fossilgas.
Därtill har man skrivit på ett bindande avtal som pantsätter företagets samtliga tillgångar i händelse av en svår olycka vid Vattenfalls tyska kärnkraftverk.
Detta, tycker man, borde ge upphov till en viss eftertanke och självkritik. De yviga affärerna har inneburit att svenska staten i dag har blivit 120 miljarder kronor (= 12 000 kronor per medborgare) fattigare på bara några år.
De statliga bolagen bör ju användas till det som de var avsedda för från början, för Vattenfalls del att leverera el och trygg energiförsörjning.
Nu diskuteras Vattenfalls brunkol, ska verksamheten säljas eller avvecklas?
Återigen hör vi regeringens och allianspartiernas företrädare tala om affärsmässighet. Den bästa affären för Vattenfall anses vara en försäljning som i förlängningen ökar utsläppen av växthusgaser med många miljarder ton (24 gånger Sveriges årliga utsläpp).
I värsta fall får vi en reaktion i omvärlden där andra stora utsläppare av växthusgaser följer Sveriges exempel, skjuter ifrån sig sitt eget ansvar för klimatomställningen och hoppas att någon annan ska ta det ansvaret.
Notan får betalas av nästa generation, de 60-åriga styrelseproffsen slipper uppleva det värsta under sin återstående livstid.
De som har forskat vet att kostnaden för att ställa om och klimatanpassa är mycket lägre jämfört med att låta bli. Kostnaden för jätteskogsbränder, orkaner och väderkatastrofer har mer än fördubblats under 2000-talet och den kommer att fortsätta att öka. Havshöjningen kommer att skapa enorma problem.
Att ställa om nu är det mest kostnadseffektiva vi kan göra, förutom att det räddar människoliv.
Men då krävs en annan syn på affärsmässighet och ett annat ledarskap än det som finns i Vattenvall i dag – plus en annan näringsminister än Mikael Damberg (S).
Bertil Bartholdson(V)
kommunfullmäktigeledamot i Luleå kommun