Tidningen Miljöaktuellts granskning av kommunernas miljöarbete placerar Västerbotten på plats 20, bland Sveriges 21 län, när kommunernas sammanlagda resultat jämförs.
Vi vill uppmana övriga kommuner i länet att lära av Umeå, årets bästa miljökommun i Västerbotten, på elfte plats bland landets 290 kommuner. Nordmalings kommun står för länets svagaste placering med plats 290 i landet.
Vi har granskat kommunernas miljöarbete och delat ut utmärkelsen ”Sveriges bästa miljökommun” de sju senaste åren. Årets granskning visar att de bästa kommunerna alltjämt driver det svenska miljöarbetet framåt.
Exempelvis har andelen kommuner som infört en köttfri dag i veckan i kommunens egna matserveringar ökat med 35 procent sedan förra året. En annan positiv trend är att andelen kommuner som använder ekonomiska styrmedel, exempelvis genom offentlig upphandling, för att minska koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter, ökar.
Allt är inte lika positivt i Miljöaktuellts granskning. Fortfarande är det endast var femte kommun som har eller säger sig ha tydliga direktiv som utesluter finansiella investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan. Det är en oförändrad andel jämfört med förra året.
Här finns en viktig förbättringspotential för kommunerna, som är viktiga aktörer på de finansiella marknaderna. Årets vinnare – Örebro – visar att det är fullt möjligt för en kommun att helt utesluta finansiella placeringar i olja, kol och gas.
Miljöaktuellts granskning visar vidare att hänsyn till ekosystemtjänster får en allt merframskjuten plats i kommunernas planering. Nästan sex av tio kommuner tar dessa hänsyn, vilket är en ökning med 14 procent sedan förra året. Ekosystemtjänster är naturens gratistjänster som vi människor drar nytta av, direkt eller indirekt, exempelvis pollinering av grödor och översvämnings- eller bullerskydd i form av olika grönområden.
Vi gör med vår rankning inga anspråk på att vara heltäckande, men de många ingående parametrarna ger oss en god bild av kommunernas ambitioner och aktiviteter på miljöområdet. Rankningen baseras bland annat på en enkät med närmare 30 frågor. Exempelvis tar vi reda på om kommunen har en miljöplan som knyter an till de nationella miljömålen och om man har ett politiskt antaget mål och en handlingsplan för att öka andelen solvärme eller solel i sina fastigheter.
Nio av tio av kommuner besvarade enkäten. Merparten av de kommuner som hamnat på plats 250 eller sämre i rankningen har valt att avstå att svara, trots påminnelser.
Vi har även vägt in fakta och aktuell statistik från bland annat Sveriges kommuner och landsting, Ekomatcentrum, Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket i utvärderingsarbetet. Utmärkande för starka miljökommuner är dels en uttalad politisk vilja att driva miljöarbetet framåt, dels ett gott samarbete mellan tjänstemän och politiker. Omvänt utmärker brist på ambitioner och samarbete mellan politiker och tjänstemän kommuner med svagt miljöarbete.
Inför nästa års miljörankning uppmanar vi kommunerna i Västerbotten att låta sig sporras av Örebro, Sveriges bästa miljökommun 2015, men även av Umeå, som kom på en hedrande förstaplats i länet. Vi vill också uppmuntra lokal och regional media att använda vår granskning när de i sin tur granskar sina kommunpolitiker.
Omställningen till ett miljösmart samhälle sker lokalt.
Därför behövs lokala blåslampor.
Mikael Salo