För företagare finns det i semestertider all anledning till att vara extra vaksam.
Vikarier i receptionen, mindre bemanning på ekonomiavdelningen och kanske lite lägre vaksamhet skapar möjligheter för kriminella att begå brott mot företag genom så kallade fakturabedrägerier (= bluffakturor). När du tar semester är de kriminella aktörerna bakom bluffakturorna som mest aktiva.
Omfattningen är betydande. Verksamheten omsätter uppskattningsvis 1,2 miljarder kronor. Tidigare har systematiken i denna brottslighet riktad mot företag inte gjorts synlig. Men det är organiserad kriminalitet – inte sällan med koppling till annan grov brottslighet.
Här är fyra vanliga metoder som du bör genomskåda om du vill undvika att bli lurad:
Massutskick
Vanligt förekommande i semestertider är så kallade massutskick. Det innebär att det skickas ut fakturor till många företag i hopp om att några ska slinka igenom systemet. En metod är så kallad renommésnyltning, där man antingen använder sig av etablerade företagsnamn eller ett som är snarlikt.
Kontroll av företagsuppgifter
En annan metod är utskick där mottagaren ombeds att kontrollera sina företagsuppgifter och sedan returnera dessa. Ofta har det smugits in ett medvetet fel som många känner att de vill rätta. Det man oftast missar är en mer eller mindre finstilt text på handlingen vilken gör detta till ett avtal för någon form av abonnemang.
Hänvisning till tidigare avtal
En annan metod är att man hänvisar till tidigare tecknade avtal, ofta rör det sig om provabonnemang för olika sök- och katalogtjänster. Nu hävdas att provavtalet övergått i ett flerårigt abonnemang, vilket man till exempel skickar en påminnelsefaktura om. Man hänvisar ofta till påstådda ljudupptagningar, vilka ska styrka deras uppgifter om att ett muntligt avtal slutits.
Erbjudanden
En metod är erbjudanden om varuprover, men i stället för exempelvis en flaska med rengöringsmedel får man en lastpall med varor samt en faktura på tiotusentals kronor. Leverantören hävdar att detta avtalats och hänvisar till en ljudinspelning för att styrka överenskommelsen.
Ett annat sätt är att företaget blir uppringt av en ”leverantör” som vill tacka för ett gott samarbete och önskar skicka presenter, till exempel biocheckar. Företagaren/föreningen tror sig tala med ett företag man har en relation till och accepterar. Men i stället för biocheckar får man en leverans och en faktura. Leverantören hävdar att detta avtalats och hänvisar till en ljudinspelning för att styrka överenskommelsen.
Några konkreta tips från polisen och Företagarnas rådgivning:
- Var generellt skeptisk till nya fakturor och påståenden om avtal. Begär komplettering och våga vara kritisk.
- Vid misstänkt bedrägeri per telefon – be att få motringa.
- Arbeta fram genomtänkta och fungerande ekonomisystem. Uppdatera med aktuell leverantörslista. Fakturor eller avtal från företag utanför listan ska inte accepteras utan beslut av behörig chef.
- Om konto-/gironumret inte finns i systemet, gör en noggrann kontroll för att undvika att bli lurad av en kapad faktura. Seriösa företag meddelar i god tid om kontonumret ändras.
- Var medveten om bedragarnas knep.Acceptera aldrig påståenden utan att själv veta vilka avtal som ingåtts.
- Bestrid kraven om ni fått en faktura.
- Polisanmäl.
Mer kunskap, tydliga rutiner och en vana att polisanmäla underlättar ett systematiskt brottsbekämpande arbete från myndigheternas sida och försvårar för fakturabedragarna. Att bekämpa dessa brott är ett gemensamt intresse för hela samhället. Det är hög tid att skärpa insatserna.
Torbjörn Halvardsson