En undersköterska tjänar 2 600 kronor mindre i månaden än en verkstadsarbetare, en socialsekreterare 12 000 kronor mindre än en IT-konsult.
Det finns många yrken som får för lite i lönekuvertet varje månad. Det beror på att det finns en strukturell lönediskriminering som drabbar kvinnodominerade branscher.
2010 tjänade kvinnor i genomsnitt 86,1 procent av männens löner. I kronor räknat är skillnaden 4 500, varje månad. På ett år tjänar män i genomsnitt 54 000 kronor mer än kvinnor, vilket motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj. Efter tio år räcker pengarna till att köpa en sommarstuga.
Det är alltså inga småsummor det rör sig om. Sammantaget fattas omkring 70 miljarder kronor i kvinnors lönekuvert varje år.
Att utan sakliga skäl betala en kvinna lägre lön än en man för lika eller likvärdigt arbete är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Det innebär att två individer som har olika arbeten hos en arbetsgivare har rätt till samma lön om kraven i deras arbeten i form av utbildning, ansvar och arbetsinsats bedöms som likvärdiga och arbetsgivaren inte kan motivera löneskillnaden på annat sätt. Problemet är dock att kvinnor och män i stor utsträckning har olika arbetsgivare och då gäller inte längre diskrimineringslagen.
Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken som i huvudsak innehas av män. Det innebär att det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade branscher. Denna diskriminering är riktad mot yrken, inte mot individer. Även män i kvinnodominerade yrken drabbas.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) hävdar att Kommunals medlemmar har Sveriges viktigaste jobb. Men det syns dessvärre inte i lönekuvertet.
Men om de nu är så viktiga, varför tjänar de minst?
Det är hög tid för arbetsgivare, myndigheter och regeringen att gå från ord till handling. För att få till stånd en förändring föreslår vi bland annat att lönerna för kvinnodominerade yrken ska ökas så att den bättre stämmer överrens med den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver. Dessutom bör alla kommuner och landsting införa rätt till heltid för att ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor. Så kan vi tillsammans ta ett första steg för att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden.
Per-Erik Johansson
ordförande LO-distriktet Norra Sverige
Maria Burlin
ledamot LO-distriktet i Norra Sverige