Varför göra det dyrare än nödvändigt

Debatt. Sveriges krav på när en miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig, har lett till att miljöprövningar görs 100 gånger oftare än i Finland.

Not Found2015-04-25 10:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Goldplating brukar det kallas när ett medlemsland går utöver vad EU:s lagstiftning kräver, exempelvis om Sverige inför tuffare krav, färre undantag eller strängare sanktioner. Det kan leda till krångligare, dyrare och ibland fler regler för svenska företag – och en sämre konkurrenssituation jämfört med företag i övriga EU-länder.

I en undersökning som Näringslivets Regelnämnd (NNR) genomförde i slutet av förra året bland företag med erfarenhet av EU-lagstiftning svarade hälften att de anser att Sverige har mer långtgående regler än andra EU-länder.

De svarade också att de upplever att EU-reglernas konsekvenser utreds mindre noggrant än de regler som det beslutas om i Sverige.

Boverket införde till exempel hårdare krav på hissar än vad direktivet från EU krävde och vad som egentligen behövdes, extrakrav som kostade Sveriges fastighetsföretag cirka två miljarder kronor.

Ett annat exempel är Sveriges utökade krav på när en så kallad miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig, vilket har lett till att miljöprövningar görs 100 gånger oftare i Sverige än i grannlandet – och EU-landet – Finland.

Näringslivets Regelnämnd och Regelrådet lämnade redan 2012 ett antal förslag till den dåvarande regeringen på hur genomförandet av EU-lagstiftning skulle kunna göras tydligare och mer transparent.

Förslagen innebar bland annat att miniminivån för EU-lagstiftningens genomförande ska vara vägledande. När den nivån frångås måste det finnas en tydlig motivering om varför och vilka konsekvenser det får för svenska företag.

Förslagen innehöll också en definition om vad som ska anses vara goldplating och vad som därför ska redovisas i de konsekvensutredningar som genomförs.

Så länge en sådan definition saknas är det svårt att överblicka vilka konsekvenser ett svenskt genomförande av EU-regler får, och svenska företag får dras med onödigt höga kostnader.

Tyvärr har förslagen fortfarande inte behandlats, vare sig av den förra eller den nuvarande regeringen.

Vår förhoppning inför 2015, Sveriges tjugonde år som medlem i EU, är att regeringen visar handlingskraft och tar tag i frågan. Förslagen finns ju redan.

Det måste bli tydligt att när Sverige inför regler på annat sätt än resten av EU så drabbas de svenska företagen av ökade kostnader – kostnader som får vägas mot jobb, export och tillväxt.

Andrea Femrell vd Näringslivets Regelnämnd

Läs mer om