Det pÄgÄr en intensiv debatt inför höstens val om vad som behöver göras för att möta brister och utmaningar i vÄrden.
En avgörande frÄga, som sÀllan uppmÀrksammas, handlar om vÄrddata.
30 vÄrdtillfÀllen med undvikbara vÄrdskador rapporterades i VÀsterbotten under förra Äret, enligt en ny rapport frÄn Sveriges kommuner och landsting, som granskat vÄrdskador pÄ sjukhus. Det motsvarar sju procent av de granskade vÄrdtillfÀllena.
VÄrdtiden för de patienter som fÄr en vÄrdskada Àr nÀstan dubbelt sÄ lÄng som för övriga patienter. Det innebÀr ett onödigt lidande, till höga kostnader. I hela Sverige drabbas 110 000 personer varje Är och den extra vÄrdtiden kostar nÀstan nio miljarder kronor Ärligen.
Genom att samla in, anvĂ€nda och dela vĂ„rddata â exempelvis blodprov och EKG â sĂ„ att utfall av medicinska resultat kan jĂ€mföras gĂ„r det att öka kvaliteten och minska antalet vĂ„rdskador vĂ€sentligt. Man kan dessutom uppnĂ„ en mer jĂ€mlik vĂ„rd samt öka patienternas integritet och delaktighet.
Patienterna Àr positiva. I en ny Sifo-undersökning, bestÀlld av stiftelsen Forska Sverige, sÀger 95 procent av befolkningen ja till att anonymt dela med sig av sina hÀlsodata. Men ÀndÄ utnyttjas inte den stora potentialen med samlade data. Det beror bland annat pÄ:
- OtillrÀckliga resurser för forskning och utveckling. Ska vi uppnÄ synkroniserade vÄrddata i hela landet krÀvs ett ökat utvecklingsarbete inom vÄrden.
- Ingen sammanhÄllen strategi för vÄrddata. Vi har ett antal system för vÄrdinformation som inte kan kommunicera med varandra, vilket Àr ett stort hinder.
- OsÀkerhet kring juridik och policy. Juridiken kring vÄrddata Àr komplex. Det kan leda till att personalen inte vÄgar samla in uppgifter, vilket drabbar patienterna.
Det pĂ„gĂ„r olika initiativ, bĂ„de nationellt och inom landsting, för att nĂ„ mĂ„let om synkroniserad vĂ„rddata. I syfte att pĂ„skynda arbetet har 32 organisationer i âAgenda för hĂ€lsa och vĂ€lstĂ„ndâ, under Forska Sveriges ledning, identifierat flaskhalsar och arbetat fram konkreta förslag riktade till regering, myndigheter och landsting.
Vi föreslÄr bland annat att landstingen och regionerna ser över och ökar den andel av budgeten som anvÀnds till forskning och utveckling i vÄrden. Landstingen och regionerna bör ocksÄ sÀkerstÀlla att journalsystem och andra dataregister Àr förenliga med den nationella standard som Àr pÄ vÀg att etableras.
Patienter, vÄrdgivare, forskare och företag mÄste fÄ bÀttre möjlighet att bidra till insamling, anvÀndning och delning av data, och det mÄste ske pÄ ett etiskt, sÀkert och strukturerat sÀtt. Detta skulle minska antalet vÄrdskador i VÀsterbotten vÀsentligt, samtidigt som vÄrdkvaliteten skulle öka och vÄrden bli mer jÀmlik.
Vi hoppas att landstingen och regionerna tar frÄgan pÄ största allvar.
Anna Nilsson VindefjÀrd, generalsekreterare Forska Sverige
Anders Sylvan, landstingsdirektör VÀsterbottens lÀns landsting
Lars Johansson, vd Janssen
Lotta HÄkansson, ordförande Reumatikerförbundet