KARLSKOGA 021010 - BOFORS VISAR KANONER - Torsdagen den 10 okt 2002 visade vapenfˆretaget Bofors upp sin senaste haubits som ‰r monterad p en dumper. Bilden: P skjutf‰ltet provskˆt man med 155MM FH77 B05 L52 haubitsen monterad p en dumper. Foto: Ola Torkelsson Kod:1028 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN
Inom kort väntas regeringen lämna besked om förändrad, eller helt avslutad, vapenexport till Saudiarabien.
Förra veckan kom nya siffror från Inspektionen för Strategiska Produkter som pekar på att den svenska vapenexporten minskade under 2014. Det ger dock falska förhoppningar till dem som önskar ett slut på både vapentillverkning och export. Sedan 2005 har vapenexporten ökat kraftigt.
Enligt Stockholm International Peace Research Institute, Sipri, sjönk den totala vapenförsäljningen i världen för tredje året i rad under 2013. Dock bromsades minskningen in mot slutet av året, inte minst på grund av ryska företags försäljning till den ryska staten i spåren av den pågående upprustningen.
Den globala trenden är tydlig: sedan 2005 har andelen vapen från nordamerikanska företag minskat. Det förklaras även av att USA avvecklat och minskat sitt engagemang i Irak och Afghanistan.
Globalt handlas det emellertid fortfarande till en summa av smått ofattbara 402 miljarder dollar under 2013. I Sverige uppgick den totala vapenexporten under förra året till åtta miljarder kronor.
Samtidigt ska trender inte tas som intäkt för styrkeförhållanden. På Sipris lista över de tio största vapentillverkarna, förutom Kina, är sex av dem amerikanska.
Enligt en opinionsundersökning beställd av Svenska Amnesty, och genomförd av Ipsos under april förra året, var 52 procent av svenskarna emot svensk vapenexport. 33 procent var för. Dessutom var 84 procent emot att sälja vapen till länder där allvarliga eller utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Tydligt var även att kvinnor, yngre och rödgröna väljare är emot i högre utsträckning än män, äldre och alliansväljare.
I april kommer en statlig utredning som väntas föreslå skärpta exportregler. Den är kraftigt försenad och skulle egentligen ha presenterats i december förra året. Svenska Dagbladet har rapporterat om att förseningen beror på kraftig oenighet. Samma tidning skriver även om en utredning som Utrikesdepartementet har beställt av försvarsanalysföretaget IHS/Janes, vars syfte är att räkna på hur stor ekonomisk skada svenska företag skulle lida av hårdare regler om vapenexport.
Under en tioårsperiod skulle 36 miljarder kronor utebli, givet att de mest auktoritära länderna, som Saudiarabien, Burma och Jemen, försvann som köpare. Tas halvdiktaturer och demokratiskt bristfälliga länder bort, såsom Columbia, Thailand och Irak (som behöver vapen för att bekämpa IS), förlorar Sverige 104 miljarder kronor.
Arbetstillfällen är dock inte det främsta argumentet för att fortsätta ha en stark försvarsindustriell sektor, eller för att exportera. Det primära skälet är att säkra det nationella behovet, en tillgång som är oerhört viktig så länge Sverige fortsätter att vara militärt alliansfritt.
Csaba Bene Perlenberg
liberal skribent med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik
Enligt Sipri sjönk den totala vapenförsäljningen i världen för tredje året i rad under 2013.