Ledarredaktion: Valfrihet och vinstintresse

I min förra krönika (2014-05-08) skrev jag om SOM-institutets stora undersökning om vad vi svenskar tycker i olika samhällsfrågor.

När det gäller frågan om vinster i välfärden kunde jag konstatera att endast Vänsterpartiet går i takt med en majoritet av alla partiers väljare. Det fick Vårdföretagarnas näringspolitiske chef, Håkan Tenelius, att i Norran (2014-05-28) vilja påskina att det skulle finnas någon motsättning mellan att sätta stopp för vinster i välfärden och valfrihet för brukarna, en valfrihet som också väljarna vill ha, enligt SOM-undersökningen.

Till skillnad från Håkan Tenelius så menar jag att valfrihet för brukarna går att förena med att sätta stopp för privata vinstintressen i den skattefinansierade välfärdssektorn.

Men jag måste erkänna att jag har en väldigt traumatisk relation till vår valfrihet. Ty efter att bland annat ha studerat och reflekterat över innehållet i böckerna ”Konkurrensens konsekvenser” (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), ”Hets” av Sven-Eric Liedman och ”Godkänt?” av Emma Leijnses så ställer jag mig frågan: har vi reella möjligheter att kunna välja den kvalitativt bästa skolan, eller det bästa vård- och omsorgsalternativet på det nyliberala marknadstorget?

Mitt svar är nej, nej och åter nej. Min erfarenhet är att när gamla erbjuds plats på ett äldreboende, så är de så skröpliga att de inte är i stånd att själva kunna göra ett aktivt val. När det gäller sjukvården så flockas de privata vårdföretagen till områden där medborgarna är friskast och rikast, inte där vårdbehovet är som störst.

Valfriheten på skolområdet har lett till en resecirkus varje morgon då framförallt medelklassens och överklassens barn skjutsas till en skola som har högre status än skolan som är närmast bostaden. Priset är onödig miljöförstörande biltrafik, ökad segregation, ett ras i skolresultat och en likvärdighet som blir allt fjärmare.

Jag säger inte nej till välfärdsföretag. Däremot säger jag att de offentliga pengar som budgeteras till skola, vård och omsorg ska användas till det. Eventuella vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i den privata portmonnän.

Kjell Hanseklint

vänsterpartist och fristående krönikör på Norran