Vägslitageavgiften, som i själva verket är en kilometerskatt, blir i praktiken en landsbygdsskatt eftersom man beskattar transporter där inga alternativ finns.
Eftersom det är avstånd som beskattas, och inte vad som tankas, påverkas inte miljön – vare sig till det bättre eller till det sämre. Skatten skapar inga som helst incitament för att välja lastbilar som uppfyller högre miljökrav.
Under februari förväntas regeringen presentera utredningen gällande införandet av en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar.
Transportföretagen kommer med en kilometerskatt, som den presenterats hittills, 24 kronor för varje körd mil, att tvingas betala fyra miljarder kronor för vägslitage som i verkligheten kostar omkring en fjärdedel av detta.
För exempelvis en normal timmerbil i skiftkörning innebär detta en kostnadsökning på mer än 500 000 kronor varje år. Skatten kommer att ha en enorm påverkan hos många som bedriver eller är beroende av transporter på lands- och i glesbygd.
Syftet med skatten är att den tunga trafiken ska bära sina kostnader för samhällsekonomin samtidigt som den ämnar bidra till att nå regeringens uppsatta mål om minskad miljöpåverkan från transportsektorn.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) har länge påpekat att lastbilstrafiken sliter hårt på det svenska vägnätet samtidigt som den inte betalar tillräckligt för slitaget. En kilometerskatt är ett steg i utvecklingen till att långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till andra trafikslag, i första hand tåg och sjöfart.
Västerbottens råvaruindustri, framför allt gruv- och skogsindustrin, ligger ofta där dit varken järnväg eller sjöfart når. Stora delar av länets industri och handeln är därför helt beroende av lastbilar.
Att ytterligare beskatta branschen kommer inte bara att drabba företagen: Det kommer även att drabba konsumenterna i form av ökade priser på varor och tjänster, och i sin förlängning drabbas hela samhällsekonomin.
Utredningsdirektivet menar att en avståndsbaserad skatt kan öka möjligheterna att styra utvecklingen mot mer miljöanpassade lastbilar. Men eftersom kilometerskatten berör samtliga tunga fordon försvinner incitamenten för transportörer av exempelvis livsmedel och virke att investera i miljövänliga fordon.
Dessa kostnader kommer i stället att läggas på den nya skatten eftersom det heller inte kommer att ske några skatteväxlingar. Detta kommer att slå hårt mot företag som redan har svårt att täcka sina kostnader.
Om regeringen vill styra utvecklingen mot mer miljöanpassade lastbilar, och en framtida fossilfri fordonsflotta, bör de i stället fortsätta beskatta fossila drivmedel.
Utredningsdirektivets konsekvensbeskrivning framhåller att kommittén bland annat ska belysa förslagets effekter för små och medelstora företag, samt effekterna för olika sektorer och regioner i Sverige, exempelvis skogsindustrin.
Denna konsekvensanalys kan inget annat än visa hur en kilometerskatt kommer att ha negativa effekter på framför allt de små och medelstora företagen – samt för skogsindustrin och landsbygden.
Av utredningsdirektivet framgår också att det i kommitténs uppdrag ingår att analysera och ta lärdom av hur andra europeiska länder har infört liknande avståndsbaserade avgifter.
Men det blir svårt eftersom Sverige redan ligger flera kronor högre i snitt vad gäller exempelvis drivmedelsskatter i jämförelse med de flesta europeiska länderna.
Nästan alla småföretag är ägarledda, ägaren har en förankring till orten och ett stort engagemang för lokalsamhällets utveckling och betydelse för den lokala ekonomin. För att denna utveckling ska kunna fortsätta måste det skapas goda villkor för företag att starta, expandera och anställa på en rättvis och konkurrensneutral marknad.
Det finns mycket att utveckla inom näringen, men proportionen på den föreslagna vägslitageskatten stämmer inte överens med det faktiska läget.
I stället för att inleda en mycket kostsam omställning till, i dagsläget ett för syftet otillräckligt järnvägsnät, bör regeringen fokusera på att göra transportnäringen mer klimatsmart med exempelvis högkapacitetsfordon och ett bättre vägnät.
Regeringen måste vara noga med att motverka ett osunt konkurrensläge på marknaden. Tyngre skattebelastning på företag som verkar inom åkerinäringen kommer att få konsekvenser för hela samhället, företag och arbetstillfällen försvinner samtidigt som samhällsekonomin försämras.
I ett glesbefolkat land med många företag på landsbygden kommer en avståndsbaserad skatt att slå extra hårt. Förslaget om införandet av en vägslitageavgift, som i själva verket är en kilometerskatt, måste därför rivas upp.
Torbjörn Halvardsson