Frågan om vilka skattehöjningar som Sveriges hushåll riskerar att drabbas av vid en eventuell rödgrön seger ställs på sin spets nu när valdagen rycker allt närmare.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt föreslagit skattehöjningar på ungdomsjobb, på restauranger och på transporter. De förslag som de är enade om kan emellertid bara finansiera en tredjedel av alla de stora utgiftsökningar, framförallt riktade mot ökade bidrag, som de tre rödgröna partierna föreslår. För att finansiera alla förslag krävs ytterligare omfattande skattehöjningar.
Exakt vilka skatter det handlar om kan bara de tre partierna själva svara på. Men det är troligt att de utgår från skattehöjningar som de olika partierna driver som profilfrågor. Moderaterna har därför bett Riksdagens utredningstjänst att beräkna hur förslagen om höjda inkomstskatter, avskaffat rut- och rotavdrag, införd fastighetsskatt samt höjda bensin- och dieselskatter skulle slå mot hushållen här i Skellefteå:
För en tvåbarnsfamilj där den ena föräldern arbetar som akutsjuksköterska och den andra som ingenjör handlar det om 21 000 kronor per år i ytterligare skatter.
Till de skattehöjningarna får vi sedan lägga de förslag som de rödgröna är enade om, som dubbelstöten mot restaurangföretag i form av fördubblad moms och fördubblade arbetsgivaravgifter för ungdomar. Det kommer troligen att leda till en kombination av uppsagda ungdomar och ökade matpriser. Om man bara räknar på att momsökningen läggs på lunchpriset skulle en familj där båda föräldrarna äter lunch ute drabbas av ökade kostnader på 5 000 kronor per år.
Under de senaste åren, då Alliansregeringen styrt Sverige, har vi tillhört de länder i Europa där hushållens ekonomier har stärkts mest. Ordning och reda i ekonomin har skyddat oss från nedskärningar och jobbskatteavdraget, riktat mot låg- och medelinkomsttagare, har gjort att nästan alla som arbetar har fått 1 000 kronor extra, efter skatt, i månaden.
Denna förbättring hotas nu att i ett slag elimineras av Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets jakt på finansiering för att täcka de ökade bidragskostnaderna. Det är fel väg att gå. Vi behöver i stället fortsätta ansträngningarna för att fler ska få ett jobb att gå till.
Alliansen vill att jobben ska bli 350 000 fler till 2020 så att över fem miljoner människor har ett jobb att gå till. Dit når vi inte genom att straffbeskatta Sveriges hushåll.
Andreas Löwenhöök(M)
gruppledare Skellefteå kommun
Johan Söderberg(M)
vice gruppledare Skellefteå kommun