Utan invandringen skulle 220 av landets 290 kommuner ha en minskande befolkning, däribland de flesta kommunerna i Västerbotten. Nya svenskar är en nyckel till att hela Sverige ska leva – även i framtiden.
I Västerbotten skulle alla kommuner utom Umeå och Vännäs ha minskande befolkning utan invandringen, men tack vare den kan Skellefteå, Robertsfors och Bjurholm uppvisa en liten befolkningsökning och övriga kommuner ett avsevärt mindre tapp än annars.
Vi ser samma bild i större delen av Sverige; en snabb urbanisering och avfolkning av landsbygden mildras och motverkas av de nyanlända till Sverige. Enligt SCB:s befolkningsstatistik hade 84 av Sveriges 290 kommuner minskande befolkning förra året. Våra beräkningar, som finns tillgängliga på Fores hemsida, visar att om det inte hade varit för invandringen skulle 220 av landets 290 kommuner ha haft minskande befolkning.
Kommuner med minskande befolkning kännetecknas av en högre medelålder än riket i snitt, en lägre andel högutbildade och en lägre andel utrikesfödda, vilket är en mycket problematisk kombination. Den höga medelåldern innebär att dessa kommuner, nu eller om några år, har många äldre som behöver service och omsorg, och allt färre yngre som kan ordna detta.
Därmed har nytillkomna invandrare en nyckelroll för dessa kommuner, särskilt om man utöver ambitionen att tillhandahålla grundläggande service åt de som redan bor där också vill utveckla det lokala näringslivet och attrahera andra att flytta till bygden. En förutsättning för detta är att vi fortsätter att arbeta för att nya svenskar snabbare kommer i arbete.
Invandrare spelar redan en stor roll på den svenska arbetsmarknaden. De är överrepresenterade i många grupper som är centrala för välfärden: 17 procent av alla undersköterskor, 29 procent av landstingens lokalvårdare och 31 procent av läkarna och tandläkarna är utrikesfödda. Siffrorna är från 2012, då 15,4 procent av befolkningen totalt sett var utrikesfödd.
Med en fortsatt invandring kommer hela Sverige att kunna leva. Det kommer att finnas människor som spelar division 6-fotboll, reser midsommarstången, föder barn och tar hand om varandra även i glesbygden. Om fotbollsspelarna, midsommarfirarna, mammorna och omsorgspersonalen pratar två språk i hemmet, lagar annan mat än den vi är vana vid eller firar andra högtidsdagar, så ser vi att det berikar det svenska samhället.
I debatten hävdas ibland att invandringen är ett hot mot Sverige. Våra studier visar att den bedömningen är klent förankrad i verkligheten.
Andreas Bergström
vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores
Anna Rehnvall
chef för migrations- programmet Fores