Den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia granskade korruptionsfall långt in i regeringen. Hon mördades av en bilbomb utanför sitt hem.
Europas demokratier pressas från flera håll.
Dels av yttre hot från auktoritära regimer som Ryssland.
Men också av inre hot, och en relativisering av demokratins institutioner, som kräver ett starkare försvar av det öppna samhällets principer.
En av grundpelarna i ett fritt samhälle är en fri media. Det är därför oroväckande när vi i många länder ser en utveckling där yttrandefriheten och pressfriheten minskar.
Det är ingen slump att auktoritära och korrupta ledare vill kontrollera media eftersom man utan oberoende granskning kan få handlingsutrymme att agera utanför lagens ramar.
I Ryssland tar desinformation och propaganda sitt tydliga uttryck i en regim som kontrollerar media och använder information som vapen mot Europa. Lögner sprids i syfte att fördjupa befintliga sår och konflikter samtidigt som journalister och oppositionspolitiker har mördats eller spårlöst försvunnit.
Om Europas länder inte markerar när sådant förekommer i Ryssland finns det en risk att situationen blir värre och att metoderna sprider sig till oss.
I länder som Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien har fria medier framställts som ett hot snarare än en förutsättning för demokratin.
Det finns fog för oro även inom EU. I dagarna uppmärksammades årsdagen för mordet på den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia. Hon granskade korruptionsfall långt in i regeringen och mördades mitt på ljusa dagen av en bilbomb utanför hennes hem.
Sedan dess har ytterligare två journalister mördats i EU-länder: Ján Kuciak i Slovakien sköts till döds efter att ha granskat det regerande socialdemokratiska partiets kopplingar till italienska maffian och i Bulgarien våldtogs och mördades Victoria Marinova, som i sin yrkesroll granskade politisk korruption.
I länder som Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien har fria medier framställts som ett hot snarare än en förutsättning för demokratin.
Den fria journalistiken hör samman med demokratins välmående likaväl som med nivåerna på korruption och penningtvätt.
Genom att stärka rättsstaten motverkar vi de strukturer som upprätthåller organiserad brottslighet och attacker mot den granskande journalistiken.
Utvecklingen i Rumänien, där regeringen försökt legalisera korruption upp till en halv miljon kronor, är ett sätt att institutionalisera korruptionen. Det underminerar demokratins institutioner.
Vi behöver ge EU fler verktyg i kampen mot korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet. Därutöver behöver vi stärka granskningen av utbetalningar av EU-medel.
Men framförallt behöver vi värna demokratins principer och institutioner som är en förutsättning för frihet och fred i Europa.
Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker