Utan folkligt stöd saknar asylrätten betydelse

Krönika. Det enda sättet att i längden skydda flyktingar är att skapa en politisk vilja för det. Att ständigt åberopa international rätt kan dessvärre få motsatt effekt, eftersom en sådan argumentation inte tar hänsyn till om väljare stödjer politiken.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2016-04-26 05:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvara asylrätten!

Det hör vi om och om igen i kritiken mot regeringens och EU:s flyktingpolitik.

Men varför? Spelar det någon roll om Sverige eller EU bryter mot FN:s flyktingkonvention?

Det är uppenbart att både Sverige och EU gör sitt bästa för att strama åt flyktingpolitiken utan att bryta mot internationella lagar. Men i det långa loppet finns det inga som helst garantier för att dessa lagar kommer att följas – eller ens bestå.

Det har redan höjts röster, bland annat från Danmarks statsminister, för att försvaga flyktingkonventionen. Och vem straffar EU om de bryter mot lagen? Vad har straffet blivit för Australien för deras flyktingpolitik, som fått överväldigande kritik för att bryta mot flyktingkonventionen? Vad blev Ungerns straff när de satte upp taggtrådsstängseloch vägrade låta flyktingar söka asyl?

Det enda sättet att i längden skydda flyktingar är att skapa en politisk vilja för det. Att ständigt åberopa international rätt kan dessvärre få motsatt effekt, eftersom en sådan argumentation inte tar hänsyn till om väljare stödjer politiken.

Mänskliga rättigheter står över demokratin därför att de av nödvändighet inte kan röstas bort. Det är som det ska vara principiellt sett.

I verkligheten kan demokratier lagstifta bort mänskliga rättigheter, och särskilt enkelt är det när det gäller rättigheter för andra än de egna medborgarna. Det finns ingen FN-armé som kommer till flyktingars försvar.

Därför finns det ett stort egenvärde i att föra ett demokratiskt samtal om varför vi bör värna asylrätten. De flesta medborgare i demokratiska länder har fått en öppnare invandringspolitik än de vill ha. Detta glapp skapar ett demokratiskt problem. Att då hänvisa till de internationella lagarna spär bara på bilden av att invandringspolitiken är ett elitistiskt projekt.

Att försvara asylrätten med hjälp av lagen förstärker bilden av att väljare inte har eller bör ha kontroll över den förda flyktingpolitiken. Inte nog med att detta fjärmar medborgare från politiken, det är heller inte sant. Hade det funnits ett brett folkligt stöd för att värna asylrätten hade Frontex-färjorna fulla med flyktingar avgått från Turkiet till Europa, inte tvärtom.

Juridik i all ära, men den överlever inte utan moralen. Det behövs moraliska argument för varför asylrätten bör värnas. Här är ett sådant argument:

Stater har enorm makt över människor inom sina gränser. De hävdar också en rätt att utestänga människor från sitt territorium. På vilka moraliska grunder?

Ett viktigt skäl som kan rättfärdiga statens makt är att staten är den enda som kan skydda mänskliga rättigheter. Men om staten nekar människor vars mänskliga rättigheter inte skyddas inträde – alltså flyktingar – då kan den knappast påstå sig vara den ultimata beskyddaren av mänskliga rättigheter.

Stater som förnekar människor rätten att söka asyl undergräver därför sitt eget existensberättigande.

Clara Sandelind

fil dr i statsvetenskap vid University of Huddersfield och fristående krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån

Stater har enorm makt över människor inom sina gränser.

Läs mer om