Första helgen i februari invigdes Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014. Sedan 1985 är kulturhuvudstadsåret ett av de mest prestigefyllda och högprofilerade kulturevenemangen i Europa. Tillsammans med Riga kommer Umeå att dela erkännandet och ansvaret att vara EU:s kulturhuvudstad under hela året.
Syftet med kulturhuvudstäderna är att uppmärksamma den kulturella rikedom och den mångfald som finns i Europa. Det är också ett sätt att stärka de kulturella band som knyter ihop Europas människor och länder för att stödja ömsesidig kulturell förståelse.
Kulturhuvudstadsåret drar internationell uppmärksamhet till såväl Umeås som hela Sveriges kulturliv. Detta kommer också att vara ett tillfälle att visa kulturens betydelse som en kreativ samhällskraft som påverkar social, mänsklig och ekonomisk utveckling. Ett exempel bland många andra är samarbetet mellan kulturutbildningar vid Umeå universitet och Kreator för att skapa arbetsplatser där kreativa personer kan mötas.
De konstnärliga utbildningarna har lyfts fram genom ett modernt konstnärligt Campus bestående av Arkitekthögskolan, Designhögskolan, Konsthögskolan och HUMlab-x. Konsten har också fått större utrymme i stadsutvecklingen, Europas största glaskonstverk möter exempelvis alla resenärer vid Umeå centralstation.
Umeå har format sitt kulturår med utgångspunkt i de åtta samiska årstiderna och har tagit tillvara kulturens inneboende möjligheter för kulturdriven tillväxt. Men den största framgångsfaktorn är kanske det starka engagemang för kulturen som redan finns i Umeå med omnejd. Invånarnas medskapande och delaktighet i Umeå 2014 bör stimulera till fler kulturambassadörer och nya konstnärliga uttryck. Kulturhuvudstadsåret kommer på så vis att bli en långsiktig del i Umeåregionens framtida utveckling. Denna långsiktighet, tilltro och förståelse för kulturens betydelse för hela samhället var tveklöst en avgörande del i att Umeå fick förtroendet att bli en av EU:s kulturhuvudstäder.
Ett starkt och fritt kulturliv är grundläggande för alla samhällens utveckling. Tyvärr visar dock den senaste statistiken från EU-kommissionens kulturvaneundersökning, att delaktigheten i kulturaktiviteter har minskat i Europa. Glädjande nog är Sverige ett undantag från denna trend. Svenskarnas delaktighet i kulturlivet ökar i allt ifrån museibesök, konserter, teater, bio och dans till läsning. Faktum är att svenskarna är EU.s mest kulturaktiva befolkning.
Icke desto mindre är kulturlivet till sin natur beroende av intryck, utbyten och konstnärliga influenser över gränserna för att förnyas och utvecklas. Sverige behöver stärka de kulturella banden och stödja konstnärliga utbyten med såväl Europa som resten av världen.
Genom en stark kulturpolitik i Sverige har vi kunnat öka kulturbudgeten varje år och skapa goda villkor för konst och kultur. Inte minst genom att bidra med över 100 miljoner kronor i olika statliga insatser till Umeås kulturhuvudstadsår. Så låt Umeå tjäna som inspirationskälla och öka kulturen även i din kommun.
Lena Adelsohn Liljeroth(M) kulturminister