Den nu avslutade tågkonflikten väcker många frågor, inte bara om strejken i sig utan också om utvecklingen på arbetsmarknaden.
För arbetstagarna handlade konflikten i mångt och mycket om trygghet. Tågpersonal har sedan avregleringen fått byta arbetsgivare, och inte sällan då också fått förändrade villkor.
Som en följd av den utvecklingen har det i fackliga kretsar vuxit fram ett allt större intresse för att på nya sätt säkerställa att omställningen blir trygg. Privattjänstemännen, PTK, har bland annat börjat titta på hur de skulle kunna få arbetsgivarna att ta ett större ansvar för kompetensutveckling, liksom bättre omställningsmöjligheter för visstidsanställda och anställda som sägs upp på grund av ohälsa. IF Metall har öppnat för att diskutera en förändring av turordningsreglerna, men vill naturligtvis ha något annat i gengäld.
I en värld där sysselsättningen i industrin kan svänga snabbt är det viktigt med en modern syn på trygghet. Det man börjat diskutera i fackliga kretsar är helt i linje med Folkpartiets arbetsmarknadspolitik som handlar om att öka tryggheten i rörelse.
Vi vill se ett reformpaket med större möjlighet till kompetensutveckling, en generell a-kassa med höjt tak de första 100 dagarna och förändrade turordningsregler som baseras på kompetens i stället för anställningstid. Då skulle även en helt nyanställd kunna känna trygghet och den som förlorar jobbet skulle få bättre förutsättningar att komma tillbaka.
Även den som inte själv riskerar att bli uppsagd tjänar på ökad trygghet för jobbytare. Medlingsinstitutets senaste rapport visar nämligen att de som byter jobb får mycket bättre löneutveckling. Störst skillnad är det för kvinnor. Det tyder på att arbetsgivare undervärderar de anställda, särskilt kvinnor.
Det är i dag mycket som står på spel för den som byter jobb. Man blir den sist anställde, och man är därmed också den som åker ut först, om företaget behöver skära ned. Saknar man dessutom kontinuerlig kompetensutveckling under sin tid hos den tidigare arbetsgivaren och kompletterande arbetslöshetsförsäkring kan den personliga situationen bli katastrofal.
Priset för denna otrygghet i jobbytet är det många som får betala, inte bara den enskilde. Det bidrar till att rörligheten på arbetsmarknaden är låg; arbetsgivare får svårt att rekrytera erfaren personal och unga får svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Politiskt har vi i viss mån ökat tryggheten genom att underlätta för omskolning och komplettering av utbildning, också för äldre. Vi har höjt studiemedlen och åldersgränsen för att få studiemedel. Från och med juli är 56 år den nya åldersgränsen. Vi i Folkpartiet skulle gärna vilja höja den gränsen ytterligare, men detta är åtminstone ett steg på väg.
Nu är det dags att ta nästa steg. Anställda måste få trygghet också i en rörlig värld, i form av kompetensutveckling, omställningsstöd, reformerat LAS och en generell och stärkt a-kassa under de första 100 dagarna. Det behövs en ny syn på trygghet på arbetsmarknaden.
Christer Nylander(FP)
riksdagsledamot för Skåne län och arbetsmarknadspolitisk talesperson