Topplats för Skellefteå, men mycket återstår att göra

Debatt. Ett Skellefteå för alla behöver varken vara särskilt svårt eller kostsamt, men det kräver vilja och eftertanke så vi gör rätt från början.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2015-12-03 04:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag är ingenspeciell dag.

I kalendern står det Internationella funktionshindersdagen, men för personer som lever med en funktionsnedsättning förändrar det ingenting.

För oss som arbetar för ett samhälle för alla är dagen också ganska ointressant. För oss är varje dag en dag att verka för delaktighet och tillgänglighet för alla – oavsett funktionsförmåga. För tänk om olika inte fanns.

I Skellefteå kommun finns en strategi som heter ”Ett Skellefteå för alla”. Den antogs av ett enigt kommunfullmäktige för några veckor sedan och pekar ut en politisk viljeriktning.

Strategin är ingen början, utan en fortsättning på ett arbete som pågått under många år och som förmodligen aldrig blir klart. Det handlar om att höja kunskapen och förändra attityder. Det handlar om konkreta insatser för att öka tillgängligheten och det handlar om vikten av att både skola och arbetsmarknad är utformad så att alla kan delta och bidra efter förmåga.

När Myndigheten för delaktighet gjorde sin kommunuppföljning 2015 kunde vi i Skellefteå känna oss stolta. Inom området arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning placerade vi oss näst bäst i riket. På flera andra områden ligger vi i framkant i länet.

Stolta men inte nöjda, konstaterade Rådet för förebyggande av funktionshinder, RÅFF.

Det är glädjande att se att vårt systematiska arbete där politiker, funktionshindersrörelsen och tjänstepersoner strävar efter samma mål ger resultat. Men ett nedslag i verkligheten visar att vi är långt ifrån i hamn.

Lokalt i Skellefteå fortsätter funktionshindersrörelsen att kämpa med många frågor. Tydliga ledstråk och trafiklösningar där olika trafikslag inte blandas, rätt stöd och hjälpmedel som gör att alla barn kan delta i undervisningen på ett likvärdigt sätt, dörröppnare, ramper och åtgärdande av andra enkelt avhjälpta hinder, elsanerade miljöer, information som alla kan förstå och ta till sig och hörslingor som finns och används är bara några exempel.

Många av de frågor RÅFF arbetar för är sådant som gynnar nästan alla. Röstutrop på bussen är nödvändigt för en blind person men förenklar också för ovana resenärer eller besökare. Rymliga hissar på stan är ett måste för rullstolar men också oerhört glädjande för föräldrar med barnvagnar och fullpackade julshoppare.

Vi är kanske inte så olika som vi ofta tror. Dessutom varierar varje människas funktionalitet genom livet så det är värdefullt för oss alla att sträva efter ett tryggt och jämställt samhälle där alla kan delta.

Ett Skellefteå för alla behöver varken vara särskilt svårt eller kostsamt, men det kräver vilja och eftertanke så vi gör rätt från början. Och det är klart att vi vill göra rätt för 2030 ska här finnas 80 000 invånare av alla tänkbara olika sorter, som känner sig som en självklar del av Skellefteå.

Kenneth Fahlesson(S)

ordförande Rådet för förebyggande av funktionshinder

Camilla Stenmark

vice ordförande Rådet för förebyggande av funktionshinder, ledamot medicingruppen

Mats Rönnblom

ledamot syngruppen

Britt-Marie Malm

ledamot psykiatrigruppen

Marlene Idenäs

ledamot hörselgruppen

Sylvia Winbladh

ledamot utvecklingsstörningsgruppen

Månika Östlund

ledamot rörelsegruppen

Lokalt i Skellefteå fortsätter funktionshindersrörelsen att kämpa med många frågor.

Läs mer om