På många håll i Europa ser vi en positiv utveckling vad gäller hbtq-personers rättigheter. Glädjande nog har länder i södra och sydvästra Europa tagit stora steg framåt.
Tyvärr är utvecklingen inte lika positiv i stora delar av östra Europa. De framgångar som skett där möter motstånd från olika håll.
I till exempel Frankrike finns en stark motrörelse som vill stoppa framstegen för hbtq-rättigheter och ta tillbaka det som redan genomförts. De vill ha bort möjligheterna att bilda familj och gifta sig – de vill vrida klockan tillbaka.
Det visar tydligt att det inte är möjligt att ta vunna segrar för givna. Det som uppnåtts vad gäller rättigheter för homo- och bisexuella och transpersoner måste försvaras.
I spåren av en ekonomisk kris och en pågående flyktingkatastrof ser vi populismen breda ut sig i land efter land. Politiker och partier med reaktionära, och många gånger extrema agendor får stöd. Det är dåliga nyheter för hbtq-personer.
Sådana partier står inte på minoriteternas sida. Risken finns också för motreaktioner mot hbtq-personers rättigheter från religiöst konservativa kretsar. Här måste vi på alla nivåer stå rakryggat upp för att se till att detta inte tillåts breda ut sig.
Vi har alla ett ansvar att stå upp för moderna värden och för minoriteters rättigheter – i Sverige såväl som i resten av Europa. Här har EU ett ansvar att hålla koll på vad som händer och bidra till en sansad diskussion där homofobi inte får bli en del av agendan.
Det behövs tydliga röster i många länder för att utvecklingen ska fortsätta framåt.
Det behöver också göras mer för att bekämpa de hatbrott som drabbar hbtq-personer – inte bara i Sverige utan i hela EU. Här finns det all anledning att fundera på om vi inte behöver mer gemensamma regler. Skillnaden mellan hur olika länder reglerat frågan är stor och bilden är splittrad.
Det är eftersträvansvärt att reglerna om hatbrott är mer samstämmiga över Europa och att EU:s krav på lagar för att bekämpa rasism också omfattar homofobi och transfobi i alla medlemsländer.
Fredrik Saweståhl