Med anledning av regeringens aviserade storsatsning på ökat byggande har LRF Skogsägarna tillsammans med GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) haft ett riksdagsseminarium om hur vi ökar sysselsättningen i hela Sverige, mildrar klimatpåverkan och genererar bidrag till finansieringen av Sveriges framtida välfärd genom att modernisera byggandet med nya industriella byggsystem baserade på den svenska träråvaran.
Befolkningsprognoser visar att försörjningsbördan, kvoten mellan totalbefolkningen och antalet sysselsatta, kommer att öka och riskerar att öka än mer i glesbygden. Den främsta anledningen är Sveriges åldrande befolkning. Allt fler personer som uppbär pension behöver försörjas av dem som jobbar och åldersavgångarna är nu fler än de som tillträder.
Den regionala utmaningen förstärks ytterligare av effekten från en fortsatt urbanisering. Dessutom tampas Sverige med en arbetslöshet som bitit sig fast runt åttaprocentstrecket. Vi måste skapa jobb fler jobb utanför storstäderna, och vi anser att det är fullt möjligt.
Samtidigt är omställningen till en biobaserad samhällsekonomi livsnödvändig. Det görs tydligt i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel. Stora minskningar i utsläpp av växthusgaser krävs för att förhindra klimatförändringar som orsakar irreversibel påverkan på människor och ekosystem.
Bygg- och fastighetssektorn i Sverige står för ungefär 20 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. Både regeringen och sektorn har som mål att halvera den specifika energianvändningen i bebyggelse till 2050.
I dag finns regler för hur mycket energi ett nytt hus får förbruka när det används, men inga krav på hur mycket energi som får gå åt under byggperioden.
Utsläppen från uppvärmning av fastigheter har glädjande nog minskat. Däremot har det inte skett någon minskning alls vad gäller själva byggprocessen. Det betyder att vi i dag inte bedriver ett heltäckande klimatarbete inom byggverksamheten. Trots nollenergihus kvarstår klimatutsläpp på grund av val av byggmetod och byggmaterial.
Enligt Boverket ansvarar byggprocessen för 60 till 70 procent av bygg- och fastighetssektorns utsläpp av koldioxid. Det gör det nödvändigt att fokusera på klimateffekter även under byggprocessen, förslagsvis genom livscykelanalyser.
Syftet med den metoden är att få en så bra uppfattning om klimatpåverkan och resursflöden som möjligt, vilket gör det lättare att se vilka åtgärder som behövs för att minska påverkan på klimatet. Tillämpning av livscykelanalyser skulle innebära högre krav på de material som används, eftersom klimatpåverkan under byggprocessen främst orsakas av materialproduktionen. Enligt en studie från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) står produktionen av material för 84 procent av klimatpåverkan under byggprocessen.
Som tur är har Sverige god tillgång till ett material med betydligt lägre påverkan på klimatet vid framställning än mer traditionella byggmaterial som används i flerbostadshus – nämligen vår skogsråvara. De växande träden tar upp stora mängder koldioxid och lagrar det i veden.
Använder vi sedan den svenska skogen till att bygga bostäder, broar, kontor och arenor binder vi kolet under lång tid i samhället innan det slutligen återvinns som förnybar energi. Samtidigt som ytterligare koldioxid fångas upp av nyplanterade träd.
Sedan början av 1900-talet har landets skogsägare genom ett ansvarsfullt skogsbruk fördubblat virkesförrådet och tillväxten är i dag högre än avverkningen. Att bruka våra skogar på rätt sätt och bygga mer i trä bidrar i hög grad till att minska koldioxidutsläppen och hjälper Sverige att nå sina klimatmål.
En annan fördel är träbyggnadsindustrins placering nära skogsråvaran. Att bygga mer med trä innebär följaktligen att många nya jobb skapas i regionalpolitiskt känsliga delar av landet. Det, i sin tur, skulle göra det lättare för kommuner att finansiera välfärden.
Industriellt byggande i trä svarar redan i dag för mer än 50 procent av bostadsbyggandet i Sverige om vi lägger samman flerbostadshus och enfamiljshus. Därmed finns ett konkret exempel på hur vi inom bygg- och fastighetssektorn kan knyta samman utveckling och behov av bostäder i storstäder och universitetsorter med bostadsproduktion på landsbygden. En källa till utveckling som endast blygsamt har utnyttjats tidigare.
Den svenska byggsektorn har tillsammans med skogsnäringen potentialen att ligga i framkant inom industriellt träbyggande. Exportmöjligheterna är goda och forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att svenska träbyggnader även gör stor nytta för klimatet utomlands.
Genom en politisk vilja att inkludera hela byggprocessen i klimatanalysen, aktivt bruka den svenska skogen samt utföra en riktad satsning på hållbart byggande i trä kan vi skapa gröna arbetstillfällen ute i landet, minska klimatpåverkan och finansiera Sveriges framtida välfärd.
Per-Olof Sjöö