Flera partier vill nu utreda om Sverige ska gå med i Nato.
Senare i år ska riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsavtalet, som ger Nato möjlighet att i princip anlägga militärbaser i Sverige. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle innebära flera stora förändringar för oss i framtiden.
Nato-medlemskapet är inte gratis, det är tvärtom väldigt dyrt. I dag kostar försvaret strax över 40 miljarder kronor per år. Nato har krav på sina medlemmar att två procent av medlemslandets BNP ska gå till det militära försvaret. För Sveriges del skulle det innebära en höjning av militärbudgeten till minst 75 miljarder kronor per år.
Nato är en kärnvapenklubb. I Sverige sa vi slutgiltigt nej till kärnvapen i början av 1960-talet efter en intensiv debatt. Ett Natomedlemskap skulle upphäva det nejet och vi kan få kärnvapen stationerade på svensk mark. Samtidigt kan kärnvapen hos utländsk mark komma att riktas mot mål i Sverige.
Alla Natos konflikter runt om i världen skulle Sverige som Natomedlem bli en direkt del av. Exempelvis drönarkriget i Afghanistan och Pakistan och Turkiets krig mot kurderna. Också krig som förs med metoder som strider mot folkrätten.
Nato har genomgått en kraftig upprustning efter 11 september-attacken 2001. Samtidigt har FN försvagats och har allt svårare att få materiellt stöd för sina fredsbevarande eller fredsframtvingande operationer.
Militäralliansen Nato strävar att ”ta över” den roll som FN borde spela internationellt. Det är allvarligt eftersom FN är ett världssamfund medan Nato är en allians som representerar de rika ländernas intressen i världen, främst USA:s.
FN-stadgan en bra grund för internationella relationer. Nato och USA är mest intresserade av att säkra de rika ländernas kontroll över råvaru- och energitillgångar (olja). Natos politik kommer att leda till ökade militära konflikter i världen i takt med att konkurrensen om dessa tillgångar hårdnar och bristsituationer uppstår.
Det bästa sättet att minska de militära spänningarna i vår del av världen är att öka det ekonomiska och kulturella mellanfolkliga utbytet mellan länderna i norr. Barentssamarbetet mellan de nordiska länderna och Ryssland är exempel på ett sådant samarbete.
Sverige bör ha ett eget militärt försvar. Men samtidigt ska vi vara medvetna om att det största säkerhetshotet i dag inte kommer från någon utländsk militär intervention. Den ökande fascismen och nationalismen i Ryssland är förvisso väldigt obehaglig. Men det största hotet mot framtiden är dock det som kommer från klimatförändringarna och de missväxter, naturkatastrofer, konflikter och flyktingströmmar som följer i dess spår. På detta område är fortfarande vår beredskap alldeles för låg.
Bertil Bartholdson(V)
ledamot kommunfullmäktige Luleå kommun