Vi är många som är skakade över den förföljelse, och det extrema våld, som IS (tidigare ISIS) utsätter minoriteter i Irak och i Syrien för. Våldet mot bland andra jezidier och assyrier är omfattande och kränker gravt de mänskliga rättigheterna. Barn och kvinnor mördas brutalt. Människor har halshuggits och korsfästs. Kyrkor och moskéer har förstörts. Kristna, jezidier och andra minoriteter fördrivits från städer där de har levt i åtskilliga generationer.
Den humanitära situationen är ohygglig och oroligheterna har spridit sig till Libanon. FN:s säkerhetsråd har uttalat att IS kan ställas till svars för brott mot mänskligheten. Regeringen har uppmanat FN:s säkerhetsråd att agera för att stoppa våldet, och välkomnar de insatser som hittills genomförts för att skydda människor. Svenskt humanitärt bistånd hjälper på plats, och regeringen har stärkt det humanitära biståndet och ökat beredskapen för ytterligare insatser. Behoven är stora.
Regeringen har under året mer än fördubblat det humanitära biståndet till människorna i Irak. Enbart det humanitära biståndet genom Sida uppgår till mer än 100 miljoner kronor hittills i år. Sedan 2011, samma år som kriget bröt ut i Syrien, har Sverige bidragit med cirka 1,2 miljarder kronor i humanitärt stöd till människorna i Syrien. Sverige har sedan 2004 dessutom ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Irak och hade fram tills december 2013 betalat ut närmare 1,6 miljarder kronor.
Utöver detta är Sverige en av de största finansiärerna av de humanitära organisationer som verkar på plats. Exempelvis ger Sverige omfattande medel till UNICEF och UNHCR. Sedan alliansregeringen tillträde har det humanitära stödet prioriterats och ökat kraftigt och Sverige är i dag en av världens största humanitära givare. Det syns inte alltid för alla att det är svenska pengar som hjälper när FN är på plats, men den hjälpen är viktig och gör stor skillnad.
Bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter är en av regeringens tre tematiska prioriteringar inom biståndet, och fortsätter att vara ett högt prioriterat område för Alliansen. När jag ser grava kränkningar av mänskliga rättigheter, stärks min övertygelse att prioriteringen har varit riktig. Människor måste få hjälp här och nu, men arbetet för stärkta mänskliga rättigheter måste också prioriteras. Biståndet måste vara långsiktigt och sammanhållet.
Regeringen har lyft minoritetsskydd och religionsfrihet inom den del av biståndet som går till insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Det gjordes i den biståndspolitiska plattformen, där alliansregeringens biståndspolitik samlats. Det gjordes också i resultatstrategin för demokrati och mänskliga rättigheter. Svenskt bistånd ska skydda och värna rättigheter också för religiösa och etniska minoriteter. Och vår röst måste vara stark och tydlig om alla människors lika rättigheter.
Kraftigt fördömer vi förtrycket och våldet mot religiösa och etniska minoriteter, och mot enskilda människor. Vi fortsätter att dagligen följa utvecklingen, för att se hur Sverige även framöver på bästa sätt kan hjälpa de enskilda människorna i Irak och dess grannländer. Regeringen har beredskap att ge ytterligare stöd, och bidra till långsiktiga lösningar.
Hillevi Engström(M)
biståndsminister