När vi köper livsmedel producerade i Sverige vet vi att djuren är uppfödda och har slaktas under goda förhållanden.
Vi vet också att när vi äter svenska livsmedel kommer dessa från en produktion som använder mycket mindre antibiotika än de flesta andra länder, och att användningen i Sverige minskar. I många andra EU-länder ökar den däremot från ett redan högt läge, vilket i förlängningen innebär ett hot mot oss människor.
Svenska livsmedel har en kvalitetsstämpel.
Det är en unik situation vi har.
En situation som inte har kommit av sig självt och som vi ska vara stolta över.
Att djuren ges en god djurvälfärd är inte enbart viktigt ur ett moraliskt perspektiv utan även ur ett folkhälsoperspektiv. Ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en god folkhälsa är starkt förknippade med varandra.
Våra höga krav på djurskydd gör svenska djur friskare och antibiotikaanvändningen kan därmed hållas på en låg nivå. Sveriges antibiotikaanvändning är även låg i ett internationellt perspektiv samtidigt som svenska djur är de friskaste i EU.
Dessvärre har många andra länder inte samma höga djuromsorg. Det är känt att andra EU-länder inte följer våra gemensamma regler för djurhållning och i stället gör undantagen för antibiotikaanvändning till regel.
I stället för att djuren föds upp under bra former, väljer man att ge dem antibiotika. Syftet är att förebygga sjukdomar som leder till sämre lönsamhet. Men svenska uppfödare har visat att samma resultat kan nås genom god djurhållning.
Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige är mycket ovanlig. Men tyvärr har vi kunnat se en allt större förekomst i flera andra EU-länder, exempelvis i kött från vårt grannland Danmark.
Frågan om antibiotikaresistenta bakterier måste prioriteras högt. Världshälsoorganisationen WHO varnar för att detta är ett alltmer allvarligt hot mot människor. Om vi mister antibiotikan som vapen finns risken att banala infektionssjukdomar, som ett litet barns öroninflammation, återigen kan bli en dödlig sjukdom.
Därför måste regeringen fortsätta, och intensifiera, alliansregeringens arbete inom EU för att minska användningen av antibiotika i djurhållningen. Regeringen måste också fortsätta arbetet med att förbättra djurskyddet inom EU så att det närmar sig den svenska nivån.
På så sätt arbetar vi bäst mot antibiotikaresistenta bakterier samtidigt som vi förbättrar konkurrensvillkoren för våra livsmedelsproducenter.
Alliansen har nu majoritet i riksdagen för sin ståndpunkt att regeringen ska få i uppdrag, dels att arbeta för minskad antibiotikaanvändning inom EU, dels att arbeta för att EU ska skärpa sitt djurskydd.
Vanligtvis är inte riksdagen mer handlingskraftig än regeringen. Men det är nu tydligt i miljö- och jordbruksutskottet att vi har en stark allians i opposition.
Lena Ek(C)
riksdagsledamot för Östergötlands län och vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet
Ulf Berg (M)
riksdagsledamot för Dalarnas län och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet
Lars Tysklind(FP)
riksdagsledamot för Västra Götalands län och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet
Magnus Oscarsson(KD)
riksdagsledamot för Östergötlands län och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet