Svarslöst om det svenska skuldberget

Krönika. Finansministern saknar idéer om ett alternativ till det slopade amorteringskravet.

Not Found2015-04-28 05:12
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Finansinspektionen slopar amorteringskravet.

Kammarrätten i Jönköping anser att Finansinspektionen inte har rätt att införa tvingande amorteringskrav på nya bostadslån.

Även om Finansinspektionen gör en annan bedömning väljer man att backa.

Finansminister Magdalena Andersson (S) lär inte skicka någon chokladask till kammarrätten. Frågan om hushållens belåning är tillbaka i riksdagen.

Ränteläget gör att bostadsmarknaden går bananas. Bara under årets första kvartal steg priset på bostadsrätter med åtta procent och på villor med fem procent. Storstadslänen driver upp priserna, medan den procentuella ökningen är störst i mindre län.

Marknadens ”Följa John”-effekt har i sin tur följts av regeringens sänkning av rot-avdraget. Det är extremt billigt att låna, men det kommer att bli ännu dyrare att renovera.

Risken för att hushållen förköper sig har snarare ökat än minskat. Samtidigt innebär den växande utsattheten att hushållens skuldsättning blivit än mer politiskt känslig.

Finansministern saknar idéer om ett alternativ till det slopade amorteringskravet. I stället är Socialdemokraterna och Moderaterna rörande överens om två saker: Att hushållens belåning är bekymmersam. Och att ränteavdraget ska behållas.

”Vi hade inga sådana förslag i går och vi har dem inte i dag heller”, svarar statsminister Stefan Löfven (S) på en rak fråga om huruvida ränteavdraget bör avskaffas (Dagens Nyheter 24/4 2015)

Värdet på ränteavdragen uppgick i fjol till 30 miljarder kronor. Regeringen borde ta initiativ till en blocköverskridande uppgörelse om att successivt fasa ut avdragen, men verkar skjuta över ansvaret för hårdare amorteringskrav på bankerna.

Försvarandet av ränteavdraget är en pinsam uppvisning i politisk feghet. De senaste 20 åren har skulderna stigit från 90 till 170 procent av hushållens disponibla inkomst. Så länge staten fortsätter att subventionera belåning, lär skulderna fortsätta att växa.

Lars Kriss

ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

De senaste 20 åren har skulderna stigit från 90 till 170 procent av hushållens disponibla inkomst.

Läs mer om