Vårens val ritade om det politiska landskapet. De politiska konflikterna nådde tidigare oanade nivåer och med detta det politiska intresset bland folket. I slutet av sommaren utbröt krig i Europa, vilket kom att prägla valrörelsen när väljarna i september återigen fick gå till vallokalerna.
Nej, det handlar inte om årets val, utan om supervalåret för 100 år sedan.
Den 27 mars 1914 hölls ett extra val till riksdagens andra kammare. Det var kulmen på en uppslitande strid om försvaret och kungamaktens ställning. Den liberale statsministern Karl Staaff förespråkade försvarsnedskärningar och parlamentarism, det vill säga att regeringen skulle baseras på majoritetsförhållandena i riksdagen.
Detta ledde till en våldsam kampanj från konservativa politiker, militärer och akademiker, uppbackade av kungen. När Gustaf V den 6 februari höll sitt borggårdstal, där han tog avstånd från regeringen, blev den politiska krisen akut och Staaff avgick.
Inför årets val har Landsarkivet i Göteborg sammanställt en utställning om hur detta supervalår tog sig uttryck i Göteborg. I och med rösträttsreformen 1909 hade män som fyllt 24 år fått rösträtt. Men undantagen fortsatte att vara många, bland annat saknade den som tog emot fattighjälp rösträtt.
Det innebar att endast 55 procent av dem som var upptagna i vallängden i Göteborg var röstberättigade, vilket särskilt drabbade arbetarklassen. I Göteborgs elfte valdistrikt, kring Stigberget, var 34,5 procent röstberättigade, medan motsvarande siffra i det fjärde distriktet, kvarteren kring Kungsportsavenyn, var 78 procent.
I det elfte distriktet, Göteborgs rödaste, fick Socialdemokraterna cirka 60 procent av rösterna, medan högern samlade motsvarande stöd i det fjärde distriktet. Det är väljarbeteenden som lever vidare än i dag, då de rödgröna dominerar vid Stigberget och i Majorna, medan kvarteren kring Avenyn är stabilt borgerliga.
Vårvalet 1914 ledde till att de tidigare dominerande liberalerna klämdes mellan högern och en snabbt växande socialdemokrati. Trenden höll i sig när väljarna återigen röstade den 25 september. Högern och Socialdemokraterna samlade 37 procent vardera, medan liberalerna fick 27 procent jämfört med 40 procent 1911.
Den politiska stridens intensitet innebar också att valdeltagande i Göteborg steg med 20 procentenheter jämfört med 1911. Åtta av tio röstberättigade deltog i valet, vilket var markant högre än det nationella valdeltagandet på cirka 70 procent.
Statsvetaren Peter Esaiasson, vid Göteborgs Universitet, beskriver valrörelsen våren 1914 som den smutsigaste i svensk politisk historia. Högern anklagade Staaff för att mot betalning sälja ut landet till Ryssland. Askfat med hans ansikte delades ut och officerare spottade efter honom på gatan.
Oavsett hur mycket punk vänsterdebattörer spelar i public service eller hur många rosa glasögon Feministiskt initiativ än klistrar på andras affischer, ger valrörelsen 1914 ett viktigt perspektiv: Dagens politiska samtalsklimat är jämförelsevis väldigt städat.
Svend Dahl