Många har sett lapparna i brevlådan, eller i porten: ”Klädinsamling till förmån för Baltikum”, ”Hjälp oss att hjälpa – klädinsamling”. De oseriösa aktörerna inom textilinsamlingen hotar återvinningen av en värdefull resurs.
Över en tioårsperiod har den svenska konsumtionen av kläder och hemtextilier ökat med 40 procent och ligger i dag på 15 kilo per person och år. Pressade priser och tvära trendsvängningar leder till en allt snabbare omsättning i våra garderober. Men bara 20 procent av kläderna vi en gång köpt samlas in av seriösa insamlingsorganisationer. Det gör Sverige sämst i klassen, i jämförelse med till exempel Tysklands närmare 80 procent och Danmarks nära hälften.
Men trots de dåliga insamlingssiffrorna handlar det om stora volymer: 30 000 ton textilier till ett värde av 600–800 miljoner kronor. Så stora pengar lockar till sig oseriösa aktörer på en hittills okontrollerad marknad. Sedan många år har vi sett omärkta insamlingsboxar överallt i våra städer – flertalet saknar tillstånd.
Ingen vet i dag exakt vad som egentligen händer med alla kläder som lämnas till dessa aktörer. Det är en ljusskygg verksamhet, som till skillnad från etablerade insamlingsorganisationer saknar öppen redovisning. En teori är att de bästa plaggen säljs och övrigt slängs i restavfallet i stället för att återanvändas.
För att odla ett kilo bomull krävs upp till 29 000 liter vatten och det går åt stora mängder kemikalier vid odling, ytbehandlingar och infärgning. Återanvändningen av kläder ger med andra ord även en stor miljövinst.
Mot den här bakgrunden behöver vi få grepp om vart insamlade textilier tar vägen. Ett steg tas förhoppningsvis redan nästa år genom ett nytt nordiskt system för kvalitetssäkring av insamling och behandling av textil: The Nordic textile reuse and recycling commitment.
Systemet är utvecklat med medel från Nordiska ministerrådet och samlar både klädföretag, kommuner och insamlingsorganisationer. Det här initiativet ställer krav på transparens och spårbarhet så att vi som skänker textilier ska veta att det hanteras på bästa tänkbara sätt.
Men det stannar inte vid initiativ som dessa. Som konsumenter kan vi tänka på följande:
- Textil är en värdefull resurs, släng inga kläder i soporna.
- Undvik oseriösa insamlare.
- Håll utkik efter märkningen ”The Nordic textile reuse and recycling commitment”.
Insamling och återanvändning av textil har stor betydelse för att minska miljöbelastningen och säkerställa att kläderna hamnar i rätta händer. Kläder, nya som gamla, har ett stort värde.
David Palm
IVL Svenska Miljöinstitutet, projektledare The Nordic textile reuse and recycling commitment
David Watson
Copenhagen Resource Institute
Helena Dahlbo
Finnish Environment Institute SYKE
Synnøve Rubach
Østfoldforskning
Stefán Gíslason