Regeringen vill införa en ny sjukskatt.
Företagen ska betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för medarbetare som är borta i mer än 90 dagar. En konsekvens blir att alla de som vill börja arbeta igen efter en skada eller sjukdom får svårare att få ett jobb.
I förslaget finns inte någon bortre tidsgräns för arbetsgivarens betalningsansvar. Företagare riskerar alltså att få betala sjukskatt i flera år.
Det kommer att göra oss företagare mer försiktiga när vi ska anställa en ny medarbetare. Det är redan ett stort steg. Regeringen borde göra steget mindre, inte större.
Enligt regeringen ska sjukskatten få företagen att bli bättre på arbetsmiljö. Men de allra flesta företag jobbar redan i dag aktivt för bra arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Vi är beroende av våra medarbetare för att kunna leverera i tid. Sjukfrånvaro innebär redan kostnader för bland annat sjuklön, produktionsbortfall och vikarier.
Dessutom hänger långt ifrån all sjukfrånvaro samman med jobbet. En medarbetare kan exempelvis skada sig på fritiden. Och en del sjukfrånvaro beror på långa vårdköer i den offentliga vården. Inte heller det kan företagen påverka.
Regeringen hävdar att sjukskatten inte ska öka företagens kostnader eftersom arbetsgivaravgiften sänks med 0,16 procentenheter och det införs ett fribelopp för mindre företag. Men det räcker inte för att kompensera för oförutsebara kostnader.
Att vi företagare faktiskt redan via arbetsgivaravgiften betalar för mycket till sjukförsäkringen låtsas regeringen inte om.
Regeringen har som mål att Sverige om fyra år ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.
Ett bra mål, men sjukskatten gör det svårare att nå. Därför bör den hamna i papperskorgen.
Josef Alenius