Socialdemokraterna och Moderaterna når inte ens hälften av väljarna: Det sammanlagda stödet i DN/Ipsos senaste mätningstannar på 49,8 procent.
Kräftgången i opinionen har förstärkts sedan Decemberöverenskommelsen, men utvecklingen började långt innan fjolårets parlamentariska kaos. I valet 1982 samlade Socialdemokraterna och Moderaterna hela 69 procent av väljarstödet. Motsvarande siffra 1994 var 67. 2002 var stödet nere i 55, 2014 ännu en procentenhet lägre.
Väljarstödet för Moderaterna har böljat kraftigt – 15 procent i katastrofvalet 2002, 30 procent när Alliansen återvaldes 2010 – och befinner sig i dag på ett normalläge strax över 20 procent. Anna Kinberg Batra har ännu inte levt upp till förväntningarna, men Moderaterna har haft dystrare dagar.
Den långsiktiga trenden för Socialdemokraterna är mer smärtsam.
För en tid sedan offentliggjordes ” Valanalys 2014: Att vinna framtiden – en dubbel utmaning”.
Den blev en påminnelse om det prekära läget. Konkurrensen om väljarna har ökat sedan Sverigedemokraterna etablerade sig i riksdagen 2010, men huvudproblemet är – ordagrant från analysen – att socialdemokratin ”inte har tillräckliga svar på de stora samhällsfrågorna.”
Socialdemokraterna ägnade valrörelsen åt att kritisera vinster i välfärden, men försvarade vinstuttagen. Så höll man på i fråga efter fråga: Strategin var att i möjligaste mån undvika sysselsättningen och invandringen för att inte förlora väljare till Moderaterna respektive Sverigedemokraterna – trots att LO:s medlemmar svarade ”invandring” och ”sysselsättning” på frågan vilka politiska frågor de senast hade diskuterat.
Stefan Löfven vann valet 2014 för att en regeringstrött Fredrik Reinfeldt inte utnyttjade att Socialdemokraterna gick på tomgång. Moderaterna gjorde ett ordinärt val med moderata mått mätt, medan Sverigedemokraterna fördubblade sitt väljarstöd.
Sverige har två partier som gör anspråk på att vara statsbärande. Om det inte ska bli ett tredje måste Socialdemokraterna och Moderaterna bli bättre på att förklara hur deras Sverige ser ut om 20 år, vilka reformer som krävs för att ta sig dit – och varför de samhällena är bättre än Jimmie Åkessons.
Lars Kriss
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Kräftgången i opinionen har förstärkts sedan Decemberöverenskommelsen.