Diabetes är inte en ”släng av socker”. Diabetes är en av de farligaste, dyraste och dödligaste sjukdomarna som finns.
Diabetes kommer ofta smygande. Ibland upptäcks den inte förrän en allvarlig hjärtkärlhändelse inträffar. En tredjedel av strokepatienter har diabetes.
De flesta andra folksjukdomar har koppling till diabetes, som egentligen är ett samlingsbegrepp för många saker.
Primärvårdens personal har mer än 1 000 sjukdomar att behandla. Det är en omöjlig uppgift att hänga med i utvecklingen på alla områden. Den går för snabbt. Därför bör vårdcentralerna specialisera sig. En vårdcentral har inriktning på diabetes, en annan på mag- och tarmsjukdomar eller allergi. På så sätt kan de stora folksjukdomarna behandlas bäst.
Nationella diabetesregistret – och andra undersökningar – visar att behandlingsresultaten för diabetespatienter skiljer sig mellan landsting, mellan kommuner och till och med mellan vårdcentraler i samma kommun. På en vårdcentral når 80 procent av patienterna målen för behandling vad gäller exempelvis nivåerna för blodsocker, på en annan bara 20 procent. Det är orimliga orättvisor som patienterna utsätts för.
Det finns också ett direkt samband mellan uppsatta mål och kvalitet. Att personalen har ett mål att arbeta mot, och för en dialog om hur man kan nå dit, leder till bättre resultat. Men det måste också finnas individuella mål. Dessutom måste vi få ett informationssystem så att vi kan mäta resultaten av vården, främst vårdens målsättningar men också patientgenererade resultat.
Under 2014 genomför Socialstyrelsen en uppdatering av de nationella riktlinjerna för diabetes. Nu finns det tid för förändringar. Hittills har riktlinjerna haft en tendens att fördröja införandet av nya behandlingar – men vi måste föra utvecklingen framåt. Här är några förslag från patientsidan:
- Sätt mål för vården att jobba mot. Inför målnivåer för alla enheter som behandlar diabetespatienter. Men först – och viktigast – gör individuella planer för alla patienter.
- Inrätta särskilda diabetessjukhus som kan fungera som kunskapsnav för hela vårdkedjan – från primärvård till specialistvård. Här kan bedrivas grundforskning och klinisk forskning. Se till att forskningens resultat når patienterna. I dag tar det i snitt 17 år för en vetenskapligt belagd forskning att komma brett ut till patienterna och användas.
- Gå från ”one-size-fits-all” till individualiserad behandling och rådgivning. Uppmuntra innovationer och låt patienter få testa nya behandlingar.Agera proaktivt. Vi ”väntar och ser, det kanske blir bättre”, skapar komplikationer på sikt. 80 procent av kostnaderna för diabetesvården går till att behandla komplikationer av sjukdomen, exempelvis problem med hjärta, njurar och ögon.
Anders Lönnberg