Hemtjänstpersonal runt om i landet vittnar om hårt pressade scheman och ständig jakt på minuter. Samtidigt står Sverige inför dramatiska kostnadsökningar för bland annat äldreomsorgen, eftersom vi lever allt längre. Bara inom hemtjänsten beräknas kostnaderna öka med mer än 60 procent mellan 2010 och 2020.
De kommande åren måste kommunerna därför klara av att hantera fler i hemtjänsten utan att tappa kvalitet. Det kommer inte att gå utan nya och hållbara lösningar. Digitala tjänster är ett av flera sätt att förändra hemtjänsten för att kunna erbjuda den till fler utan att öka kostnaderna.
Svenska stadsnätsföreningen gav nyligen forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT i uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av e-tjänster inom hemtjänsten. Rapporten visar att digitala tjänster kan hjälpa till att bromsa de skenande kostnaderna.
Analysen utgår ifrån fyra e-tjänster som har använts inom hemtjänsten i Västerås. Det handlar om videosamtal, enkla sätt att skicka och ta emot text-, röst-, bild- och videomeddelanden samt att via en mörkerseende kamera titta till personer när de sover, i stället för att gå hem till dem och riskera att väcka dem.
Utvärderingarna visar att de äldre västeråsarna är positiva till e-hemtjänst, förutsatt att de inte blir påtvingade den. Många upplever att e-tjänsterna leder till självständighet, trygghet och delaktighet. Färre transporter, kortare insatstider och minskat behov av rutinbesök gör det dessutom möjligt att ägna mer tid till de som behöver hjälpen mest.
Om var tionde person som får hemtjänst skulle använda samma e-tjänster som i Västerås innebär det stora besparingar. Våra beräkningar visar att en mindre kommun som Nordmaling varje år skulle kunna spara minst 2,4–4 miljoner kronor, bara inom hemtjänsten.
Vi inom Svenska stadsnätsföreningen är inga experter på omsorg – men vi ser digitaliseringens möjligheter. E-tjänster skapar förutsättningar för att behålla dagens servicenivåer, vilket annars inte skulle vara möjligt när befolkningen åldras och fler behöver hjälp och stöd i hemmet.
Troligen finns motsvarande potential inom andra områden som skola, vård och kultur. Sju av tio kommuner som i dag saknar e-tjänster planerar att införa sådana, enligt vår bredbandsenkät bland kommunerna. Samtidigt säger kommunerna att det saknas stöd från regeringen. Det rimmar illa med regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i digitaliseringen.
Jag har två konkreta förslag: - För det första bör regeringen skjuta till medel för att öka utbyggnadstakten av fiberbredband. Det är en lönsam investering för samhället eftersom de potentiella besparingarna är mycket högre än kostnaderna.
- För det andra bör regeringen initiera utvecklings- och standardiseringsprojekt för e-tjänster inom skola, vård, omsorg och kultur för att underlätta kommunernas omställning.
Det är hög tid för riksdagskandidaterna från Västerbotten att berätta för väljarna hur de ser på dessa avgörande framtidsfrågor.
Mikael Ekvd Svenska stadsnätsföreningen