Ingen kan längre blunda för kapacitetsbristen på stambanan genom övre Norrland. Många är utredningarna som gjorts om Norrbotniabanans betydelse, men med rask fart kör vi mot en trafikinfarkt på stambanan genom övre Norrland om vi inte får spaden i backen för en ny järnväg längs kusten.
Nu väntar nya utredningar när regeringens förhandlare H G Wessberg ska pröva förutsättningarna för en utbyggnad av järnvägen i norra Sverige. Detta trots ett det redan finns ett befintligt omfattande utredningsmaterial. Med ytterligare en utredning under de kommande 3,5 åren finns stor risk att Sverige går miste om medfinansieringen från EU, vilket vore mycket allvarligt.
Norrbotniabanan har varit föremål för utredningar i mer än 15 år. Idéstudie och förstudie avlöstes av Trafikverkets järnvägsutredningar, som är det näst sista steget innan banans exakta placering spikas. 2004 avsattes tre miljarder kronor för en första etapp av Norrbotniabanan och hjulen snurrade på bra.
2007 blev det emellertid tvärstopp och pengarna drogs plötsligt tillbaka. Norrbotniabanan AB gick då in med fem miljoner kronor för att färdigställa järnvägsutredningarna. Men när dessa var klara blev det tvärstopp igen. Ytterligare utredningar har gjorts både på längden och på tvären.
Nu måste vi med skärpa i rösten säga att det är dags för ett beslut.
Men, säger vän av ordning, Trafikverket hävdar ju att Norrbotniabanan har låg samhällsekonomisk lönsamhet och därför har banan inte tagit sig in i den nationella transportplanen 2014–2025. Faktum är tvärtom, att Norrbotniabanan har högre samhällekonomisk lönsamhet än de tre stora järnvägsprojekten i samma prisklass som finns med i den nationella transportplanen; Ostlänken, Västlänken och Citybanan.
Det finns många undersökningar som pekar på Norrbotniabanans betydelse. Till exempel studien av arbetspendling i Norr- och Västerbotten som gjordes 2013. Norrlands kust är det område som har den största regionförstoringspotentialen i Sverige.
Men, fortsätter vän av ordning, Trafikverket tittar nu på en utbyggnad av stambanan genom övre Norrland i stället för Norrbotniabanan. Faktum är att Trafikverket är förhindrade att gå vidare med att studera en utbyggnad av Norrbotniabanan på grund av direktiven från regeringen och är därmed förhindrade att studera den bästa lösningen. En utbyggnad med dubbelspår på stambanan genom övre Norrland skulle kosta betydligt mer och ha lägre lönsamhet än att bygga Norrbotniabanan.
Förhalningen av bygget av Norrbotniabanan börjar kännas allt mer krystat. Det värsta är om Sverige skulle gå miste om att söka pengar från EU nu i höst. Det går inte längre att blunda för den kapacitetsbrist som riskerar konkurrenskraften och kompetensförsörjningen.
Lorens Burman