2001 valdes musikskolan i Skellefteå till årets musikskola av Sveriges musik- och kulturskoleråd.
Detta var i en tid då musiklivet i kommunen var mycket dynamiskt.
Musikskolan var avgiftsfri och cirka 5 000 barn och ungdomar deltog på något sätt i dess verksamhet.
Men tyvärr ser verksamheten en sjunkande trend i antalet elever trots att verksamheten i dag inkluderar fler konstformer. Sedan 2014 har antalet elever minskat med cirka 400 inom kulturskolans frivilliga delar.
Det finns en ambition i kommunen att kulturskolan ska förverkliga en kulturell allemansrätt, det vill säga att alla barn och elever 0–21 år ska ha samma möjlighet att möta alla kulturella uttrycksformer.
Men kulturskolan har svårt att leva upp till kommunens höga ambitioner. Det beror dels på resursbrist, skolans ekonomiska ramar har ökat långsammare än dess kostnader. Dels beror det på svårigheter att organisera en verksamhet med denna stora bredd.
Kulturskolan förväntas ha kompetens inom många områden och till ett brett spektra av syften. Inom vissa verksamheter, eller för vissa instrument, är köerna långa och det är svårt för kulturskolan att både prioritera högkvalitativ förkovran och ett brett erbjudande för många.
Mot bakgrund av detta ser vi liberaler ett behov av att reformera hur kommunen organiserar erbjudandet om kulturell allemansrätt.
Vi föreslår att fler aktörer släpps in på detta område och att de tillåts specialisera sig på det som de klarar bäst. Aktörerna kan vara såväl kulturföreningar, kyrkor, offentliga verksamheter som företag.
Den reform som vi föreslår tar utgångspunkt i att kommunen inför en kulturskolepeng som elever kan använda för att ta del av kulturskoleverksamheter.
Systemet med kulturskolepeng innebär att de kan välja att delta i den kommunala kulturskolan eller i privata kulturskolor som blivit auktoriserade av kommunen. Elevens egenavgift ska beslutas av kommunen och vara densamma oavsett vilken anordnare som anlitas.
Kulturskolepengen innebär också att skolhuvudmän kan använda sig av den kommunala kulturskolans eller privata kulturskolors kompetens för fortbildning eller kompanjonlärarskap. I dessa fall får anordnaren betalt utifrån vilken typ av verksamhet det är, men också i förhållande till hur många deltagare som ingår.
Vårt reformförslag innebär att fler barn och ungdomar ges chansen att ta del av den kulturella allemansrätten.
Tack vare att olika anordnare tillåts specialisera sig inom sina områden kan verksamheter med lång kö växa, eller kompletteras med att nya anordnare Företrädare för nya kulturuttryck ges en rimlig chans att erbjuda sina tjänster.
Andreas Westerberg(L)
gruppledare i Skellefteå kommun
Lars Åhman(L)
ledamot av kommunfullmäktige
Jeanette Gustafsson(L)
ledamot av kulturnämnden
Aktörerna kan vara såväl kulturföreningar, kyrkor, offentliga verksamheter som företag.