En jämställd skogssektor förbättrar livsvillkoren i Västerbotten.
Den traditionella skogsnäringen är fortfarande mansdominerad. Men med hjälp av ett antal gemensamma åtgärder kan vi utveckla den till en jämställd bransch för både män och kvinnor.
Skogsriket Västerbotten har de senaste åren lyft fram en rad åtgärder för ökad jämställdhet. Vi ser gärna att det nationella skogsprogrammet nu också tar intryck och driver på arbetet i hela landet.
Bilden av skogsnäringen, och de branscher som har koppling till länets största basnäring, bär en starkt maskulin prägel trots att 40 procent av den privatägda skogen ägs av kvinnor. Vilket företag har råd att bortse från, eller underskatta, ett så stort kundsegment?
De snäva könsrollerna utgör ett hinder för både kvinnor och män. Det finns även ekonomiska konsekvenser av detta. Företagen riskerar att missa intäkter och samhället som helhet drabbas också.
Bristande jämställdhet motverkar kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. En bortsortering utifrån tradition, fördomar och attityder om kön innebär att branschen kanske missar de bäst lämpade människorna.
Det finns många olika vinster med jämställdhet. För skogssektorn i Västerbotten kan den betraktas som en överlevnadsfråga. All forskning visar också att en jämnare representation av kvinnor och män på arbetsplatsen skapar ökad lönsamhet för företaget. De lokala skogsföretagen behöver därför attrahera både kvinnor och män.
För att nå en jämställd skogssektor krävs att schablonbilden av skogsbranschen som en värld för män och av män ändras. Det görs inte av sig självt. Därför måste chefer och företagsledningar utbildas i jämställdhet och branschen själva sätta upp de mål man vill nå.
Varför inte genom att inrätta ett gemensamt forum för jämställdhet? Det kan vara ett sätt att sätta fokus på frågan.
Västerbotten är rent skogligt sett ett viktigt län och kan därför tjäna som förebild för Sverige i stort. Här har skogsbranschen möjlighet att tänka nytt och utveckla arbetet med arbetsmiljö och värdegrundsfrågor.
För att bli en dynamisk framtidsbransch krävs en del nytänkande. Vi menar att skogssektorn bör se över både arbetsvillkor och organisationskultur. När verksamheter fungerar och upplevs lika för kvinnor och män finns förutsättningar för en kreativ och god arbetsmiljö – och vinsterna kan räknas både i ökat intresse för branschen som sådan och i företagens resultaträkning.
Men det kräver kloka, framsynta ledare med en tydlig agenda.
Några råd på vägen:
- Skogssektorn behöver uppmärksamma och utvärdera konsekvenserna av icke jämställda arbetsplatser, samt ta reda på hur arbetsförhållandena påverkar kvinnors och mäns möjligheter att förena arbete och föräldraskap.
- Rådgivning och utbildning till skogsägare bör ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Insatser bör riktas till skogsägande kvinnor och män i alla åldrar så att alla, både kvinnor och män, kan känna sig delaktiga i sin skog.
- Insatser bör göras för att motverka schablonbilden av skogsbrukaren som en man. Ett enkelt sätt är att använda ett tydligt jämställdhetsperspektiv i kommunikationen. Då kan sektorn själv förändra och nyansera bilden av både skogsägande kvinnor och män.
- Personer på ledande positioner inom skogssektorn behöver en genusutbildning, inte minst för att kunna synliggöra, och göra någonting åt, ojämställda strukturer inom de egna företagen och organisationerna.
Magdalena Andersson
landshövding i Västerbottens län
Pär Lärkeryd
Norra skogsägarna
Staffan Norin
Skogsstyrelsen
Ann Dolling
Sveriges lantbruksuniversitet
Maria Hedblom
Skogstekniska klustret
Birgitta Boström
SCA Västerbotten
Linda Nyström
Martinsons byggsystem
Ann-Kristine Vinka
specialist inom ekoturism/hållbar turism