Skellefteå har växtvärk. Allt fler vill bo i kommunen men bristen på bostäder gör att tillväxtpotentialen riskerar att gå om intet. Flera av våra medlemmar vill bygga nya lägenheter, men blir Företagsskattekommitténs förslag, om begränsade avdrag för räntor, verklighet stoppas byggplanerna. Dessutom hotas den finansiella stabiliteten – och på sikt välfärden.
Förslaget om förändrad bolagsskatt, och begränsningar av ränteavdragen, innebär i korthet att företag inte ska kunna göra skattemässiga avdrag för räntekostnader. Det slår extra hårt mot kapitaltunga verksamheter med låg avkastning, exempelvis fastighetsbolag. Fastighetsbranschen kommer att få en skattehöjning på 3,2 miljarder kronor. Om räntan stiger är risken stor att fastighetsvärdena kan sjunka med omkring tio procent, vilket får negativa konsekvenser för bankerna och för den finansiella stabiliteten.
Särskilt tungt blir det för små och medelstora fastighetsägare. Lokalt har vi sett exempel på medlemmar som kommer att få skattehöjningar på flera hundra procent.
Varför är det som beskrivs ovan ett problem i Skellefteå? Hårdare beskattning innebär konsekvenser för den vardagliga förvaltningen och därmed, i förlängningen, för hyresgästerna. Bolagens enda möjlighet att hantera höjd skatt är att spara och då är risken stor att förvaltningskvalité och renoveringsplaner påverkas negativt.
För samhället och välfärden innebär förslaget att byggandet av hyresrätter i princip omöjliggörs. De som ändå bygger måste sätta höga hyror. För att få ihop kalkylen för en trerumslägenhet behövs en hyra på drygt 10 000 kronor per månad, vilket är omkring 1 200 kronor mer än i dag.
Alla parter på bostadsmarknaden, och politikerna, är överens om att hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Skulle förslaget bli verklighet är det hyresgästerna som drabbas. Dessutom hotas hela samhällsekonomin eftersom människor som vill flytta dit jobb och utbildning finns inte kan göra det på grund av en förvärrad bostadsbrist. Förslaget innebär en solklar målkonflikt. Politikerna skriker efter fler bostäder, inte minst hyresrätter, samtidigt som man genom att anta förslaget omöjliggör nyproduktion.
För fastighetsbolag är räntekostnader en del av verksamheten och kan jämföras med en råvara inom industrin. Att inte få skattemässiga avdrag för räntor är att likställa med att en restaurang beskattas för all försäljning, men inte får göra avdrag för sina inköp. Politiker på lokal och nationell nivå måste se till att förslaget hamnar där det kommer till mest nytta – i pappersinsamlingen.
Peter Sörman
näringspolitisk chef Fastighetsägarna Mittnord
Monika Lundberg
marknadsområdeschef Fastighetsägarna Mittnord