Den förra borgerliga regeringen lovade att förbättra företagares villkor.
Enligt en internationell kartläggning nådde man inte riktigt ända fram.
Under senare tid har regeringar runtom i världen stärkt företagsklimatet. Sverige tillhör de länder där relativt lite har hänt. Framförallt lyckades alliansregeringen aldrig infria löftet att minska regelkrånglet. Den tid och kostnad som läggs ned på att hantera pappers till myndigheter motsvarar fortfarande 100 miljarder kronor per år.
Inte heller har skatten sänkts så mycket som man kan tro. Pricewatercoopers och Världsbanken räknar på de skatter som ett representativt företag betalar i olika delar av världen. Förutom bolagsskatten räknar jämförelsen även med andra skatter som till exempel arbetsgivaravgiften.
Det visar sig att ett vanligt företag i Sverige när Alliansen kom till makten betalade 57 procent i skatt. Mot slutet av Alliansens tid hade siffran sänkt till 53 procent. Det är en förbättring, men också andra länder har samtidigt sänkt skatten. I det genomsnittliga EU-landet är skatten drygt tio procent lägre än i Sverige.
Den nya regeringens näringspolitik pekar i motsatt riktning. Politiken går ut på höjda skatter, svårare regler, dyrare att anställa ungdomar, urholkning av rot och rut samt högre transportkostnader. Resultatet blir att företagandet lider.
Har regeringen funderat på om vi verkligen har råd med den politiken i en tid när i princip alla andra regeringar systematiskt förbättrar företagens villkor?
Nima Sanandaji