Dagligen kan vi läsa om bristen på erfarna sjuksköterskor och den kris det skapar i vården.
Särskilt allvarlig är situationen inför större ledigheter och inför sommaren.
Tidningen Dagens Samhälle gjorde under slutet av 2014 en kartläggning av personalbristen i vården som visade att det saknades 2 000 sjuksköterskor på landets akutsjukhus. Det innebar att 870 vårdplatser hölls stängda.
Enligt en uppföljning i Dagens Nyheter i mars i år hölls 1 140 vårdplatser stängda. Det är en ökning med 240 platser sedan före jul och vi är ännu inte framme vid sommaren. Det behövs en långsiktig planering för kompetensförsörjningen som också innebär ökad grundbemanning och luft i systemet.
En rapport från Vårdförbundets visar att 15 000 specialistsjuksköterskor saknas 2035 om ingenting görs. Vårdförbundets siffror visar också att bristen får konsekvenser för personalen. 40 procent av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna orkar exempelvis inte arbeta heltid. Vi behöver förändringar som gör att vi orkar ett helt arbetsliv.
En ständigt underbemannad hälso- och sjukvård gör att arbetsbelastningen för personalen blir ohållbar och patientsäkerheten försämras. Bristen på specialistsjuksköterskor leder till stängda vårdplatser, gör att operationer skjuts upp och att allvarligt sjuka inte får den vård de har rätt till. Akademisk specialisttjänstgöring (AST) är ett sätt att ge ordentliga incitament till kompetensutveckling och kunna behålla kompetent personal.
Det finns ett direkt samband mellan personalens kunskap och arbetsvillkor och den vård patienten får. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. Den internationella forskaren professor Linda Aiken från USA visar att det finns ett tydligt samband mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symptomminskning och välbefinnande. Ju fler sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto färre infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.
Vårdförbundet har fem förslag på åtgärder som både säkrar kompetensförsörjningen, ger bra förutsättningar för en trygg och säker vård och som ger en hälsosam arbetsmiljö för de anställda.
Vi måste införa personcentrerad vård. Det innebär en övergång från dagens modell, där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling, till ett förhållningssätt där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Det ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner.
Inför moderna arbetstider som gör att sjuksköterskor får ett hållbart yrkesliv, stannar kvar och får möjlighet att utveckla vården.
Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
Inför Akademisk specialisttjänstgöring (AST) inom ramen för anställningen så att vi får fler specialistsjuksköterskor.
Lönekarriären ska vara tydlig. Ta tillvara vår kunskap och värdera oss rätt.
Det är dags att börja värdera vår kunskap och inse att vi har ett av de viktigaste uppdragen inom vården. Ge oss förutsättningar att utföra det uppdraget fullt ut – arbetsgivare i kommuner och landsting kan börja redan i dag.
Sineva Ribeiro
ordförande för 113 000 sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet
Charlotta Hellström
ordförande i Vårdförbundet avdelning Västerbotten
Ju fler sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto färre infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.