Debatt: Sexism främjar inte demokratin

På vilket sätt främjar sexism demokratin, frågar vi oss efter Lars Åhmans (L) och Mikael Bengtssons uttalanden de senaste dagarna.

På riksdagens hemsida står att läsa: ”Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.”

En demokrati som värnar alla människors lika värde kan aldrig byggas på acceptans av sexism eller rasism.

Att se att sexism bidrar till de kvinnoförtryckande strukturer som håller kvinnors löner nere, som gör att kvinnor missgynnas i arbetslivet och som gör att kvinnor blir utsatta för våldtäkter handlar om vår demokrati och alla människors lika värde.

Att förminska den här frågan till individnivå och tala om att det handlar om att bli kränkt är bara ett tecken på att Liberalerna inte ser allvaret i det kvinnoförtryck som finns i såväl Skellefteå kommun som i resten av världen.

Yttrandefriheten ska värnas, men ett demokratiskt samhälle kan inte bygga på odemokratiska förhållningssätt och om kvinnors demokratiska rättigheter vägde lika tungt för Liberalerna som rätten att yttra sig odemokratiskt skulle vi inte ha den här debatten.

Om vi accepterar sexism så understödjer vi kvinnors lägre ställning i det offentliga rummet och det finner Feministiskt Initiativ ytterst odemokratiskt.

Ett demokratiskt samhälle kan inte i sin fulla mening existera om yttrandefriheten väger tyngre än alla andra rättigheter. Använd ert engagemang till att värna jämlikhet snarare än att försvara sexism. Stå upp för allas vår demokrati, inte bara de privilegierades.

Mikael Bengtsson skriver i Norran ( 15/12 2016) om hur Skellefteå kommun inte ska agera åsiktspolis och jämför detta med Nordkorea. Det som glöms bort är att yttrandefriheten i sig är ett demokratiskt uttryck, utan demokrati, ingen yttrandefrihet, och utan ett reglerande av yttrandefriheten står demokratin under hot.

Det Lars Åhman och Mikael Bengtsson ivrar är inte demokrati, det är anarki. Det de även tycks förbise är att skolan är vårt yttersta medel för att föra demokratiska värderingar vidare till nästa generation. Skolan har en läroplan och Skellefteå kommun har en värdegrund och dessa värnar alla människors lika värde.

Och är det några som vänder sig i sina gravar är det de liberalfeminister som genom historien kämpat för kvinnors rättigheter. För folket är demokratin, och folket är också kvinnor, HBTQ-personer, ursprungsbefolkning och minoritetsgrupper.

Feministiskt Initiativ står upp för demokratin, för allas rättigheter och friheter.

Idha Karlsson ordförande Feministiskt Initiativ Skellefteå Maria Wikström styrelseledamot Feministiskt Initiativ Skellefteå Helena Johansson styrelseledamot Feministiskt Initiativ Skellefteå Svar direkt: Visst finns det problem i samhället – och i skolan – där mänskliga rättigheter inte respekteras av alla. Visst har samhället – och skolan – ett ansvar att agera när mänskliga rättigheter kränks. Ska däremot agerandet handla om att inkräkta på grundlagsfästa rättigheter eller på statens uppdrag till skolans personal? Det tycker inte jag. Fredagen den 2 december i år firade vi 250-årsjubileet av Tryckfrihetsförordningen, en grundlag unik i världen med sin offentlighetsprincip (som gör att maktens beslut blir genomskinliga för invånarna och som är en viktig förklaring till att korruption är ovanligt i Sverige), sin etableringsfrihet (som tillåter var och en att ge ut böcker och tidningar) och sin meddelarfrihet (som tillåter anställda att visa på brister i offentlig sektor utan att riskera sitt arbete). Tryckfrihetsförordningen handlar också om förbud mot censur, det vill säga mot förhandsgranskning av texter. Där kommer ett i fullmäktige nedröstat centerpartistiskt förslag in som ville att texter på studentflak skulle kontrolleras. Klart som korvspad att det inkräktar på censurförbudet i grundlagen. Betyder detta då att det är fritt fram att i text uttrycka precis vad man vill? Att kränka och hetsa precis den man önskar? Nej självklart inte, men det är i efterhand som den kränkande och hetsande kan ställas till svars för vad hen har gjort. Det är också polis och rättssystem som ska utreda det anmälda brottet. Det är inte kommunens uppgift, inte heller skolans. Skulle Mary Wollstonecraft och andra liberalfeminister vända sig i sina gravar för att jag värnar om innehållet i grundlagen? Knappast. Tack vare brittisk tryckfrihet kunde Wollstonecraft utmana Rousseaus idéer om att pojkar och flickor borde uppfostras olika och anpassade till det liv han ansåg vara deras naturliga plats i ett över- och underordnat perspektiv. Ville Rousseau censurera och förbjuda? Säkert, precis som Feministiskt Initiativ. Men förbud och inskränkningar föder ständigt nya krav på ytterligare inskränkningar. Det finns alltid något argument för att införa censur. Med gränsdragningsproblem följer att andra grupper kräver fler inskränkningar för att skydda det dem tycker är rätt. Därmed är vägen röjd för något som kan avskaffa hela vårt demokratiska samhälle där just tryck- och yttrandefrihet är grunden. På det lutande planet tycker jag inte att vi ska ge oss ut. Det finns problem med kränkningar i skolan baserat på kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnicitet. Skolan har ett uppdrag att jobba mot dessa kränkningar och för mänskliga rättigheter och utifrån min roll i skolan vet jag också att det görs. Att däremot använda övertramp som gjorts som murbräcka för att inskränka grundläggande rättigheter och fundament för den liberala demokratin kommer jag inte att låta stå oemotsagda. Felaktiga åsikter kan tolereras om det finns frihet att bekämpa dem. Lars Åhman(L) ledamot i kommunfullmäktige Svar direkt: Det är precis som Lars Åhman skriver på Facebook: Syftet med Centerpartiets förslag var gott, men deras förslag till beslut hade blivit förödande. I min ledare skriver jag: Det är inte svårt att sympatisera med de båda C-politikernas mål; att försöka hyfsa till den jämställdhetspolitiska debatt som förs i det offentliga rummet och på sociala medier. Det är heller inte svårt att dela deras uppfattning om att genus- och jämställdhetsfrågor bör få ett större utrymme i undervisningen och sättas in i ett sammanhang. I min värld är det budskapet svårt att missuppfatta. Det finns många grundläggande skillnader mellan en demokrati och en diktatur. En av dessa är att i en diktatur kontrolleras folks tyckande och tänkande i förväg, i en demokrati i efterskott. Så låt oss låta rättsväsendet ta hand om och avgöra vad som är lämpligt och vad som är olämpligt tyckande och tänkande, det ska inte kommunala tjänstemän och/eller politiker syssla med. Ett par andra citat från min ledare: Det fria ordet är en svår konst. Det finns massor av intressekonflikter, många kollisioner med behjärtansvärda samhälleliga intressen, som personlig integritet, strävan efter jämställdhet och så vidare. En stark och djupt förankrad tryck- och yttrandefrihet handlar inte bara om att försvara det som är vackert och puttenuttigt, utan även det som är provocerande, stötande och kontroversiellt så att även det ska kunna bli sagt. Det är en syn på yttrandefriheten som Feministiskt Initiativ uppenbarligen inte delar. Mikael Bengtsson politisk redaktör på Norran