50 miljoner människor i Afrika, söder om Sahara, hotas av svält innan året är slut.
Om mer bistånd gick till jordbruken skulle fattigdomen och hungern kunna bekämpas mycket mer effektivt.
Trots den vetskapen väljer Sida att inte lyfta fram jordbruket i sitt underlag för Sveriges samarbetsstrategi i regionen 2016–2020.
I Malawi i södra Afrika beräknas hälften av befolkningen på 16 miljoner människor lida akut matbrist vid slutet av året. Torkan har varit förödande i år.
Problemen är akuta men lösningarna måste vara långsiktiga.
Det afrikanska jordbruket behöver bli mer jämställt och öka sin produktivitet, lönsamhet och hållbarhet. Om världens kvinnor skulle få möjlighet att bruka jorden på samma villkor som männen skulle skördarna öka så mycket att 100 till 150 miljoner människor skulle slippa gå hungriga.
Insatser för ett jämställt afrikanskt jordbruk borde rimligen ligga högt på önskelistan för en svensk feministisk utrikespolitik.
I Afrika söder om Sahara är tre fjärdedelar av befolkningen sysselsatta med och beroende av jordbruket. Ett lönsamt och välståndsskapande jordbruk minskar sannolikheten för konflikter och stora folkomflyttningar.
Många skulle kunna öka sina inkomster och förbättra familjens livssituation om deras jordbruk ökade sin produktion. I Afrika söder om Sahara kan verkningsgraden per satsad krona vara tio gånger större i jordbruket, än i andra sektorer, om man vill lyfta fattiga människor ur fattigdom.
Jordbruk medför även en negativ miljöpåverkan. Avskogningen i Afrika orsakas till stor del av att fattiga bönder tvingas röja för att få mer åkermark. Avskogningen leder i dag till större utsläpp av växthusgaser än de samlade fossila utsläppen på kontinenten och orsakar stora förluster av den biologiska mångfalden.
Sverige har varit drivande i processerna för att få fram FN:s nya globala hållbarhetsmål och Parisavtalet för att begränsa klimatförändringarna. Nu måste Sverige också ta ansvar när det gäller att nå de överenskomna målen.
Mot denna bakgrund väcker Sidas underlag till Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet med Afrika söder om Sahara 2016–2020 stor förvåning. I underlaget nämns jordbruket bara en gång.
Det här är tyvärr bara ett exempel på hur jordbruket fått en minskad betydelse och omfattning i det svenska biståndet. 2012 var andelen av det svenska biståndet som gick till jordbruket endast en tredjedel av vad det var 1992.
Sverige borde i stället kraftigt öka biståndet till jordbruket och bidra till att Afrika söder om Sahara står bättre rustat att hantera fattigdom, svält, befolkningsökning, klimatförändringar och ett ohållbart brukande av naturresurser.
Vi ser fram emot att Sveriges kommande strategi, och övriga biståndspolitik, för regionen lyfter jordbrukets roll.
Därmed kommer fattigdomen att kunna bekämpas mycket mer effektivt.
Anneli Rogeman
vd We Effect